Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvilket är då oförlåtligt?»
»Din barnslighet. Förstår du inte?»
»Nej.»
I själfva • verket förstod jag det kanske lika
bra som min vän, men jag hade ett hehof af att
höra honom öfvertyga mig och stärka mig i min
uppfattning. Resultatet af vårt samtal blef att jag
förlät mina ryska vänner, hvilka måhända rakt
ingen del hade i telegrammen och anteckningarna.
Äfven om de haft det, var deras brott icke så
stort, ty det kunde ju mycket väl hända att både
telegrammen och anteckningarna meddelade idel
sanna uppgifter. Det kunde icke vi döma om.
Allt nog — jag hade tagit saken alldeles för
personligt och för kortsynt. Den kunde tåla vid
att ses från flera sidor, och det var det vi också
gjorde under den följande halftimmen.
Det gick upp flera ljus för mig, hvilka lyste
med allt stadigare sken ju längre de brunno. Först
och främst insåg jag, att jag måste handla med
stor försiktighet för att ej kompromettera mig själf.
För det andra begrepp jag, att jag verkligen var
föremål för några dunkla intriger; för det tredje
blef det klart för mig, att alla de uppgifter jag
fatt och icke minst- anteckningarna borde
kontrolleras noga, innan jag gjorde någonting för att
publicera dem. Min vän lämnade mig snart, och
jag blef ensam med de nya klara ljusen.
Mina tankar och grubbel gåfvo mig ingen
ro under de närmaste dagarna. Jag var formligen
sjuk, skref en hel mängd bref till mina ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
