Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FSISTRET EE SSR RF RIS ROR SEENKSSIRIODEOEE EEE RSS ERE ITE STRESS RITA
Den svenska kyrkopsalmens fyrahundraårsminne 17
Den svenska kyrkopsalmens fyrahundra-
årsminne.
Snart sagt varje jubileum, som
gäller händelser långt tillbaka i ti-
den, blir i våra dagar föremål för
kritiska invändningar och betänk-
ligheter. Så är ock fallet med hög-
tidlighållandet av den evangeliska
församlingssångens och den sven-
ska kyrkopsalmens födelseår.
Så till vida var Tysklands evan-
gelisk-lutherska = kristenhet dock
skickad att för två år sedan fira
den lutherska psalmens fyrahund-
raårsjubileum, att man med säker-
het vet, att de första lutherska
psalmhäftena kommo ut i tryck
1524 (i Erfurt och Wittenberg).
Hos oss i Sverige är det endast med
stöd av vissa slutledningar som
våra litteraturhistoriker ansett sig
kunna fastställa året 1526 som vårt
första psalmboksår. Förnämsta
skälet att antaga just detta årtal är
Gustav Vasas omnämnande av. »the
suenske visor eller sånger» (som
sjungits i Stockholm), då konungen
ger svar på dalkarlarnas klagomål
den 14 maj 1527: den äldsta beva-
rade titeln på en svensk psalmbok
är just »Swenske songer eller wi-
sor» ’ (1536), och då den av ko-
nungen försvarade svenska psalm-
sången redan i början av 1527 väckt
oro och missnöje i en så pass av-
lägsen provins som Dalarna, måste,
har man menat, de lutherska psal-
merna varit i bruk redan året för-
ut, Olaus Petris första skriftställar-
år. Icke utan intresse är det av
Sverker Ek (Samlaren 1918) påpe-
kade förhållandet, att de 1526 da-
terade svenska reformationstrycken
»Een nyttwgh wnderwijsning» och
»Een skön nyttugh vnderwisningh >»
ha en träsnittsram kring titeln på
första sidan, som blott återfinnes
på två senare tryckalster, nämligen
den (enligt en antydan hos Peder
Swart) möjligen redan 1526 utgiv-
na, nu först från 1529 kända »En
liten ingong j then helga scrifft» och
»Swenskei Songer eller wisor» 1536.
När det gällde titelbladets dekore-
ring, visade man vid denna tid en
stark konservatism: upplaga efter
upplaga behöll gärna samma ram-
ornament. Utstyrseln av 1536 års
psalmbok skulle sålunda kunna ta-
gas till intäkt för teorien om ett
psalmhäfte redan 1526.
Att i varje fall svenskspråkiga
kyrkosånger funnits i tryck mot
slutet av 1520-talet framgår såväl
av 1529 års handbok, där »Wij som
leffue påå werlden her» och »For-
barma tich gudh öffuer mich» upp-
tagits, som av den s. å. i Rostock av
L. Dietz tjuvtryckta Malmöpsalm-
boken, där tre psalmer på bokens
slutsidor rubriceras såsom <»ud-.
tagne aff thet Svenske Exemplar»
(vad nu f. ö. med detta uttryck kan
betecknas). Dessa tre av Malmö-
reformatorerna till danska överflyt-
tade psalmer äro »Then som wil en
Christen heta», »O Jesu Christ som
mandom togh» och »O Herre gudh
aff himmelrich, wij må thet alle
clagha», vilka i samma ordning
återfinnas i fragmentet av »Någre
Gudhelige Wijsor» (1530). Det är
emellertid flere lån från Sverige,
som danska psalmredaktörer gjort
vid samma tid, och kanske har Ek
rätt i att just de åtta psalmer i 1530
års svenska samling, som återfin-
nas på danska, ha utgjort hela in-
nehållet av 1526 års »Swenske
Songer». M. a. o. detta första häf-
te skulle blott ha innehållit åtta, ej
som hittills allmänt antagits tio
psalmer.
Men — även om vi alltjämt våga
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
