Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 I
Kyrkomötet beslöt vidare att an-
hålla om sådan ändring i handbo-
kens föreskrifter angående äkten-
skapslysning att dylik må med dom-
kapitlets medgivande kunna ske
första gången i vanlig ordning efter
predikan, men andra och tredje
gången i enlighet med föreskrifter-
na för kungörelses uppläsande i
kyrka. Högmässan i större för-
samlingar skulle härigenom i någon
mån befrias från det störande in-
termezzo som äktenskapslysningar-
na där utgöra, otvivelaktigt en stor
liturgisk vinst. Det är att förvänta
Kgl. Maj:t utfärdar föreskrift i en-
lighet med kyrkomötets anhållan.
Som sagt, kyrkomötet visade
stor återhållsamhet gentemot litur-
giska reformförslag. Allt hänvisa-
des till framtiden. I anslutning till
en motion av biskop Danell anhöll
kyrkomötet om en varsam revision
av kyrkohandboken. Den Danell-
ska motionen blev, såsom någon i
den prästerliga avdelningen uttryck-
te det, den säck i vilken allt ned-
stoppades.
Orsaken till denna återhållsam-
het låg till en del i den otillfreds-
ställdhet man kände gentemot det
förut brukliga, ständiga lappandet
på kyrkans ritual. Det hade blivit
tradition att varje kyrkomöte kom
med partiella förändringar. Man
.kan nog säga att kyrkomötet av-
siktligt ville markera en brytning
med denna tradition. Därmed
ådagalades en insikt om att det hör
till liturgiens väsen att uppvisa en
viss fasthet och stabilitet. Det väc-
ker en osäkerhetskänsla i försam-
lingen, om <gudstjänstformulären
ständigt ändras.
Kyrkomötet manifesterade också
sin avgjorda motvilja mot alterna-
tiv på det liturgiska området. Det
finnes tvenne slags alternativ i vår
handbok, dels sådana, där ingen
saklig skillnad föreligger, såsom t.
Edv. Rodhe
ex. i fråga om de trenne tacksägel-
sekollekterna i nattvardsmässan,
dels sådana där dylik skillnad före-
ligger, varvid alternativen avse att
tillmötesgå olika ståndpunkter, så-
som i fråga om konfirmationsritu-
alet.
Det sistnämnda slaget av alter-
nativ var föremål för debatt, när
dopritualet diskuterades. Kyrko-
mötet förmådde icke lösa den seg-
slitna frågan om förbättrat dopritu-
al, trots de ansträngningar som från
skilda håll gjordes för att vinna en
neutral lösning. Rektor M. Björk-
quist var, när denna fråga debat-
terades, ett slag inne på alternativ-
linien och yttrade därvid: »Det är
ju alldeles givet att förekomsten av
sådana icke är något ideal och att
i kyrkligt normala tider sådana
icke böra och behöva förekomma.
Men likavisst är det att det ges bryt-
ningstider, då människor som sä-
kerligen innerst ha mera gemensamt
än de tro, ändock i vissa avseenden
slå på nog så olika ståndpunkter.
Det synes då vara rimligt att man,
för att tillmötesgå de olika åsikts-
riktningarna, får finna sig i att an-
vända alternativ i vissa fall.» Vid
sidan av detta yttrande kan ställas
ett, som fälldes av en annan lekman,
frih. I. Lagerfelt. Han förklarade
sig vilja gå med på den föreslagna
ändringen i ingressen till dopritu-
alet »under en förutsättning, näm-
ligen att det här icke vore fråga
om alternativ». »Man får efter mitt
förmenande, beträffande en så vik-
tig fundamental handling som do-
pet, icke införa en alternativ form,
utan anser jag dopet ständigt böra
tillgå på ett och samma sätt.» Det
var uppenbart att det senare ytt-
randet hade sympatier hos majori-
teten inom kyrkomötet. Pastor pri-
marius Widner hade icke många på
sin sida, då han bekände att han
över huvud taget icke hade något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
