Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I anledning av handboksrevisionen
3) Rörande kapitel V. (Allmänt
skriftermål).
Hrr Holmquist och Herner på-
yrkade i motion ändring av avlös-
ningsformeln vid Allmänt Skrifter-
mål, därhän att den i överensstäm-
melse med avlösningsformeln vid
sjukas kommunion samt syndabe-
kännelsen »Jag fattig, syndig män-
niska» bleve individuellt personlig.
4) Rörande kapitlen VIIL-—IX.
(Brudvigsel och kyrkotagning).
Beträffande kapitlen 8—9 påyr-
kade hr Feuk i motion dels beträf-
fande kyrkotagning bestämmelse
om att sådan alltid skulle ske vid
altaret, dels beträffande brudvigsel-
formuläret, att skriftstället ur Matt.
9 antingen skulle utgå eller utbytas
mot annat lämpligare.
5) Rörande kap. X. (Jordfästning).
Hrr Ekström och Billing yrkade
i motion att en begravningsbön
»präglad av innerlighet samt av
medkänsla med de sörjande» måtte
utarbetas i st. f. nuvarande alterna-
tiv 2 i handbokens X kapitel.
Som man ser är det inga revol-
terande ändringskrav som i Kyrko-
mötet framställts. En vidare full-
makt ligger ju i Kyrkomötets begä-
ran i enlighet med motion av Bi-
skop Danell om en allmän varsam
revision av handboken.
Ett önskemål, som länge stått på
dagordningen, men som icke när-
mare berördes av Kyrkomötet är re-
vision av kapitel II. Det vore ove-
dersägligen en stor vinning, om de
ordrika bönerna från förra seklets
mitt kunde erhålla en knappare for-
mulering och större pregnans. På
få områden inom liturgien torde
kravet på tidsenlighet starkare göra
sig gällande än i fråga om böne-
språket.
En av de viktigaste punkterna
45
vid denna revision av kapitel II är,
såsom Professor Aulén i januari-
numret av denna tidskrift påpe-
kade, litanian. Ju mera allmänt
densamma på senare tider begynt
sjungas, ju starkare hava bristerna
i dess avfattning gjort sig kännbara.
Det gäller här dels att söka åter-
vinna den äldre formuleringens ryt-
miska språk, dels att utmönstra en
del olyriska partier och uttryck.
En annan punkt i vårt hög-
mässoritual, som enligt min mening
bör upptagas till diskussion är frå-
gan om introitusantifonierna. Böra
sådana utarbetas för flera högtids-
dagar och till alternativt använ-
dande jämväl för kyrkoårets olika
tider? I musikaliskt hänseende sy-
nes det mig lämpligt, att vid sidan
av de serier av nutida kompositörer,
Missalet innehåller, jämväl en serie
med musik i anslutning till äldre
svensk tradition utarbetades.
I sin ovan berörda uppsats i
denna tidskrift uttalar Professor
Aulén önskemålet att i handboken
måtte införas anvisningar om otte-
och aftonsångs utbytande mot ma-
tutiner och vesprar. Detta önske-
mål måste givetvis vid en revision
beaktas.
Den närvarande tiden synes mig
icke lyckligt vald för en allmän
revision av Kyrkohandboken. Vi
leva för närvarande, såsom Prof.
Aulén i sin uppsats påpekade, i
brytnings- och nydaningstider på
snart sagt alla det kyrkliga livets
områden. Sådana brytningstider
äro icke i högre grad skickade att
göra liturgiska formuleringar, och
ett oupphörligt fingrande på de li-
turgiska formulären synes mig vara
långt ifrån önskvärt. Kyrkomötet
tror sig också i sin skrivelse n:r 35
kunna konstatera, »att man inom
vår Kyrka för närvarande vill se li-
turgiens stabilitet bevarad». Säker-
ligen skulle en allmän revision hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
