Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
göra en liten axplockning ur det
alltför rikhaltiga materialet. De
anförda exemplen torde emellertid
vara fullt tillräckliga för att visa
att det är långt ifrån det nya Psal-
teriet till idealet och att det därför
vore att högeligen beklaga, om den
uppfattningen vore riktig, att detta
Psalterium utan vidare vore auk-
toriserat 1.
Vi ha nu pekat på ett par bris-
ter hos 1914 års förslag, som det
nya Vesperalet åtminstone i någon
mån avhjälpt. Vi må nu ock på-
visa ett par punkter, i vilka det
nya står avgjort efter. Den ena
är av rent praktisk natur: lätt-
handterligheten. Den andra är av
vida djupare beskaffenhet: förbin-
delsen med kyrkoåret.
1) Få liturgiska böcker torde ha
varit så bekvämt uppställda som
1914 års Vesperale. - Allt till den
musikaliska sidan av vespern hö-
rande materialet var tryckt efter
vartannat i följd och fullständigt
omtryckt för varje gång. Om detta
än var ett slöseri med papper och
tryck, så medförde det likväl den
fördelen att det var omöjligt att
förvilla sig däri.
Materialet till en vesper enligt
den nya ordningen måste sökas på
fem olika ställen: koralboken, ves-
peralet, psalteriet (2 ställen) samt
(det blivande) hymnariet. Mot att
psalmbokens psalmer icke blivit
intryckta torde inga invändningar
kunna ’ göras. Beträffande hym-
nerna ställer sig saken annorlunda.
Redan ur praktisk synpunkt hade
det varit önskvärt att ha hymner-
na inryckta i Vesperalet. Dess-
utom hade, genom att ett lämpligt
urval gregorianska hymner med-
delats, den fördelen vunnits att ve-
derbörande icke så mycket frestats
1 Anledningen till att jag icke närmare
Knut Peters
till att från annat håll plocka in i
sammanhanget alldeles opassande
hymner. Mot Psalteriets anord-
ning är det emellertid, som den
allvarsammaste anmärkningen i
praktiskt hänseende måste riktas.
Antifonerna, som skola inrama
psalmerna, äro placerade i en
grupp i slutet av boken. D. v. s.
sångarne måste förutom Vespera-
let ha Psalteriet uppslaget på två
ställen. Huru besvärligt och bin-
dersamt detta vändande i Psalte-
riet måste vara, kan man lätt före-
ställa sig.
2) Vida <betydelsefullare är
emellertid Vesperalets ställning till
kyrkoåret. 1914 års Vesperale
torde ha utfört en stor gärning ge-
nom att hos många väcka till liv
känslan för de utomordentligt rika
uppbyggelsevärden, som kyrkoåret
innebär, där denna känsla under
frikyrkligt inflytande blivit helt
utplånad eller åtminstone avtrub-
bad. .
Det nya Vesperalet tar ytterst
liten hänsyn till kyrkoåret. Som
bibellektion i matutinen anvisas på
söndagen episteln. I vespern an-
befalles en (svensk) psalm de tem-
pore. På långfredagen kan i ves-
pern »Improperierna» utföras i-
stället för litanian. Detta synes
vara allt. Icke ens rörande den i
vespern medgivna hymnen lämnas
någon anvisning att den bör vara
de tempore.
Tidegärdens centrala del
psalmodien — är ställd helt och
hållet utanför kyrkoåret, Detta
synes vara en av de mest påtag-
liga bristerna i det nya förslaget
och en av de allra allvarsammaste
anmärkningarna . mot detsamma.
Hur hade detta fel kunnat av-
hjälpas?
ingått på denna så utomordentligt viktiga
fråga är att en särskild uppsats av annan hand behandlande uteslutande detta spörs-
mål är avsedd att under närmaste framtid införas i denna tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
