Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Recensioner 73
radio. Han hade kopplat in när-
maste stads kyrka, men han kunde
inte förstå hur det var med psalm-
erna. De sjöngo ej dem som stodo
i programmet. Hemligheten var att
relästationen hade, honom ovetan-
de, satt in en Stockholmskyrka ist. f.
den kyrka han tänkt sig. Stockholms-
kyrkan hade följande psalmer: 1: 3,
569:—, 328:3, 502:—, 69:2 3.
Landsortsstaden hade helt andra:
514: 1—4, 510: 1—38, 69: 2, 509: 4—
6, 536:4. Nu var det Kyndelsmäs-
sodagen med dess kvardröjande
julstämning och dess ämne: Uppen-
barelsen. Såsom introitus har då
1:3 föga med dagens betydelse att
göra. 514 är mera i stil med da-
gen; men med sin skära, fina folk-
viseton lämpar den sig inte alls så-
som :inledningspsalm till en svensk
högmässa. Möjligen på annan plats
i gudstjänsten, men helst vid ung-
domsmötet i församlingssalen. Gra-
dualen, gudstjänstens huvudpsalm,
bör väl återge evangeliets, huvud-
textens, tankar och ange söndagens
karaktär, vara typisk för densam-
ma. 569, specialpsalm för diako-
nien, har intet med kyndelsmässo-
dagen att göra, och 510, en advents-
psalm, tar ensidigt hänsyn till
epistelns »se, han kommer». Me-
dan predikstolspsalmen i båda
kyrkorna är väl vald, synes valet
av psalmer efter predikan ha skett
väl mycket efter personlig smak.
502 har svårt att försvara någon
som helst plats vid en svensk hög-
mässa; passar möjligen vid ung-
domsmötet i församlingssalen. Av
509 sluta sig vv. 1-—3 närmare till
texten än vv. 4—6. Till slutpsalm
passar 69: 2, 3 bra, men 536: 4 stö-
ter: slutpsalmen bör på en sådan
dag kunna ge ett samlat uttryck åt
dagens budskap — i tack och lov-
sång.
Psalmlistan borde, enligt gran-
skarens mening, haft följande ut-
seende: 73:1, 2, 49: —, 50: 3, 62:
5—7, 69:3; eller kanske ännu
bättre: 50: 1—3, 73: —, 48: 1, 69:
2, 3, 63: 13—15.
I ett följande nummer kommer
passionstidens psalmval att uppta-
gas till behandling.
| D. G.
Recensioner.
Ärkestiftets organistförening:
Fyrtio koralförspel. I. (1925. 48
sid. Pris 2:25. Diakonistyrelsens
förlag.)
Den av Ärkestiftets Organistför-
förening utgivna samlingen koral-
förspel, vars första häfte redan
förra året utkommit, skall säker-
ligen hälsas med tillfredsställelse
av våra organister landet runt.
Till organistens svåraste uppgif-
ter hör att på ett för gudstjänsten
värdigt sätt kunna förbereda
psalmsången med ett väl avpassat
preludium. Få äro de, som genom
förvärvad kunskap eller benådad
ingivelse behärska konsten, och
därför är det lika sällsynt att för
detta område få höra något i bästa
mening stilfullt som det är vanligt
att organisten genom bristande för-
måga eller kanske t. o. m. bristan-
de kännedom om preludieringens
betydelse avviker från kyrklig stil
och gudstjänstlig värdighet.
Mot en preludiesamling skulle
kunna invändas, att det är föga
förenligt med god stil att söka giva
förspelet en en gång för alla fast-
ställd form, ty lika visst som psalm-
valet är betingat av textläsning,
predikan m. m., lika visst uppträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
