Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
måner till Organisten 500:-— till Klocka-
ren 100: — (enl. beslut d. 25. 2.).
Tryserums församling, Norra Tjusts
kontrakt (2,000 inv.). Kontanta löneför-
måner till Organisten: 400: — till Klocka-
ren 100: — jämte avkastning av klockare-
jorden och anslagna naturaförmåner från
lönebostället Ingelsbo. (enl. beslut d.
11. 3.).
Hällestads församling, Bergslags kon-
trakt (4,600 inv.). Kontanta löneförmåner
till Organisten 600: — till Klockaren 200: —
jämte avkastningen av klockarejorden be-
räknad till 200: — kr. per år. (enl. beslut
d. 1. 4.).
Svanhals församling, Lysings kontrakt
(900 inv.). Kontanta löneförmåner till Or-
ganisten: 600:— till Klockaren 100:—
(enl. beslut d. 1. 4.).
Hofs församling, Göstrings kontrakt
(700 inv.). Kontanta löneförmåner till Or-
ganisten: 450:-— till Klockaren 150:—.
(enl. beslut d. 17. 6.).
Appuna församling, Göstrings kontrakt
(400 inv.). Kontanta löneförmåner till Or-
ganisten 400:— till Klockaren +100:—.
(enl, besl. d. 17. 6.).
Meddelanden m. m.
Kuddby församling, Vikbolands kon-
trakt (1,200 inv.). Kontanta löneförmå-
ner till Organisten 600: —, till Klockaren
100:—. (enl. beslut d. 30, 6.). -
Godegårds församling, Bergslags kon-
trakt (2,300 inv.). Kontanta löneförmå-
ner till Organisten 400: — till Klockaren
200: -—. (enl. beslut d. 30. 6.).
Höreda församling, Södra Vedbo kon-
trakt (1,500 inv.). Kontanta löneförmå-
ner till Organisten 500: — till Kantorn och
Klockaren 100:— jämte inkomsten av
klockarelyckan beräknad till 50: — per år.
(enl. beslut 16. 7.).
Blåviks församling, Göstrings kontrakt
(400 inv.). Kontanta löneförmåner till Or-
ganisten: 400: — till Klockaren 100: —.
(enl; beslut d.: 12. 8.).
Ekebyborna församling, Aska kontrakt
(700 inv.). Kontanta löneförmåner till Or-
ganisten: 400:— till Klockaren 100:—.
(enl. beslut d. 11. 11.).
Ulrika församling, Vifolka och Valkebo
kontrakt (1,200 inv.). Kontanta löneför-
måner till Organisten: 400: — till Klocka-
ren 100:—, utgörande avkastningen av
Klockarebostället. (enl. beslut d. 11. 11.).
Ur dagspressen.
Ett tidstecken. Pressen har meddelat
om det sångarmöte, som Svenska Baptis-
ternas sångarförbund avhållit i
ping den 14—16 maj. Utom en gemensam
konsert hölls en konferens, varvid förekom
föredrag (med diskussison) över ämnena
>Körsångens uppgift och plats i den fri-
religiösa verksamheten», >»Körens reper-
toar» och »Inspiration eller konst?», —
Arkitekterna och orgeln. Den franske
orgelnisten Alexandre Cellier, som sist-
lidna mars gästade Stockholm, och därvid
uttalat sig mycket berömmande om nutida
svensk orgelindustri, har i en intervju i
N. D. A. även gjort ett uttalande i frågan
om orglarnas placering, ett uttalande som
är väl värt att annoteras: — — »Samtalet
kom in på akustik och byggnadskonstruk-
tion, och M. Cellier visar sig inte ha någon
överdriven aktning för herrar arkitekter på
den punkten.
— Akustiken är ett problem, som man
ännu inte lyckats lösa, fast arkitekterna
tro det.
När Trocadéro i Paris byggdes, gjorde
vår framstående orgelbyggare Cavaillé-Coll
några påpekanden till arkitekten och fram-
höll, att salen skulle efter dennes ritningar
bli mycket dålig i akustiskt hänseende.
Linkö-.
Arkitekten hånade honom, men Coll fick
rätt: det blev ett förfärligt eko i Troca-
déro. Just vi orgelmän ha en särskild
chans att kunna framgångsrikt experimen-
tera med akustiken, ty vårt instrument är
alltid det samma och har alltid samma
plats i rummet. En violinist eller en pia-
nist har ej samma chanser. Men det är
egendomligt, hur ofta den praktiska erfa-
renheten slår teorien på fingrarna. Jag
kom t. ex. in i Gustav Wasakyrkan och
fick då ett bestämt intryck av att akusti-
ken där måste vara tråkig, även vid full-
satt hus. Men det visade sig inte alls
vara fallet. Denna kyrkas orgel är f. ö.
ett alldeles ypperligt instrument.
+ I fråga om orgelbyggnadens placering
har M. Cellier också ett ord att säga hrr
arkitekter.
— Det tyckes vara ett internationellt
drag hos arkitekten, att han anser sig för-
stå allt. Orgelns placering och uppbygg-
nad i rummet tar han ofta miste på. Han
tycks vara rädd för synliga orgelpipor.
Högalid är ett exempel, Konserthuset ett
annat. Konserthusets orgel tror jag kom-
mer att bli förträfflig, som instrument be-
traktad. Bl. a. får den en utmärkt dispo-
nerad klaviatur. Men den blir dåligt pla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
