Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Paul Gerhardt och Sverige
97
Paul Gerhardt och Sverige.
Den 27 maj i år hade tvåhundra-
femtio år förflutit sedan ärkedia-
konen i Liäbben (Lausitz) Paulus
Gerhardt avled. Tid och lägenhet
medge icke någon utförligare teck-
ning av den store psalmistens ännu
alltjämt ganska okända levnad men
kring hela ’ världen kända livsverk
i den kyrkliga sångens ’tjänst. Vi
få inskränka oss till. att ge några
antydningar om hur hans psalmer
först blivit förmedlade till den
svenska församlingens bruk vid of-
fentlig och enskild andakt”. i
De första svenska psalmister,
som veterligen tagit sig före att sö-
ka kläda Gerhardts psalmer i
svensk språkdräkt, äro den i tredje
häftet av denna tidskrifts inneva-
rande årgång omtalade prästman-
nen Ericus Laurentii Norenius och
den utom sin litterära verksam-
het nästan alldeles okände trans-
latorn Petrus Samuelis Brask, bäg-
ge yngre samtida till den store
tyske sångaren. Av Norenius” Ger-
hardt-översättningar = (allesamman
passionspsalmer) finnas nu blott
begynnelseraderna kvar (i det be-
varade registret till en defekt. an-
daktsbok från Gerhardts dödsår),
men Brasks tolkningar äro repre-
senterade såväl i 1695 som i 1819
års psalmbok (gps 319 »Den som
frisker är och sund» och nps 192
och 389) och dessutom i »Mose och
Lamsens Wisor» alltifrån 1724, där
man även finner en god översätt-
ning av »Gieb dich zufrieden»:
- »Var ej orolig» (se Kyrklig Sång
n:r 149). 2
Mera fritt, såsom hans sedvänja
var, behandlade Haqvin Spegel de
gerhardtska originalen »Nun ruhen
alle Wälder» (nps 442) och »O du
allersiässte Freude» (nps 136), me-
dan han tämligen troget återgav
»Wach äuf mein Herz und singe»
(nps 429). De försök, som senare
gjorts, att om icke uttränga så åt-
minstone skaffa en plats: bredvid
den Spegelska texten åt en mera or-
dagränn tolkning av »Nun ruhen
alle Wälder»> (J...v. Däben 1725,
Hedborn 1812—1813) ha icke haft
framgång: folklynnesmotsatser tor-
de här ha spelat in.
Det är emellertid naturligt, att i
de talrika, tyska hemmen i Sverige
vid denna tid — liksom i de många
svenska familjer med tysk bildning,
som särskilt funnos i de större stä-
derna, Gerhardts psalmer sjöngos
på originalspråket. Detta torde ha
stimulerat lusten att göra dessa kle-
noder kända i större utsträckning,
än 1695 års psalmbok tillstadde.
Andaktsböcker hade ju f. ö. en stry-
kande åtgång under sjuttonhundra-
talets förra hälft, och de innehålla
gärna en större eller mindre mängd
psalmer. Så möter oss i den av
riksrådet Joakim von Diiben ut-
"givna samlingen »Utwalde Andelige
Sånger» (Sthlm 1725) över ett dus-
sin översättningar från Gerhardt,
bland vilka åtminstone en omsider
efter åtskillig överarbetning rönt
äran att införlivas med vår kyrk-
liga psalmskatt: den vackra som-
marpsalmen Om Skapelsens Werck:
»I thenna ljuwa sommartid» (nps
643).
I Thenna liuwa sommartid
Gack ut min siäl, tig fägna vid
1 Skildringar av Gerhardts liv och diktning ha givits oss av J. A. Eklund och E. N.
Söderberg i deras allmänt bekanta psalmhistoriska arbeten, samt av Clemens Åhfeldt
och Hj. Holmquist. Översättningar även av G:s mindre kända psalmer ha lämnats av
N..J. Cervin-Stéenhoff (Lund 1849), J. W. Warholm (1897), A. E. Friedlander m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
