Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden
Sålunda se vi vid sidan av det
Schöberleinska »alpmassivet» tven-
ne andra dylika resa sig upp. Där-
vid tänker jag på strävandena att åt
gudstjänstlivet återbörda Johan Se-
bastian Bach och den här i Sverige
ännu rätt okände Heinrich Schätz,
till vilka vi nu övergå.
»Joh. Seb. Bach — vår kyrko-
musikbibel», så talar Tysklands nu
måhända främste levande kyrko-
körkomponist Prof. D:r Arnold
Mendelssohn vid tyska kyrkosångs-
föreningens centralstyrelses sam-
manträde i Eisenach 1916. »Bach
är själva ryggraden, som uppbär
vår kyrkomusik», yttrade Superin-
tendenten Rothert 1911 till mig.
Pf. Glebe, Bochum, en av kyrko-
sångsrörelsens märkesmän yttrar
1917: »Vi stå mitt i en Bachrenäs-
sans, som genom kriget ej kommit
i stillestånd utan vunnit i styrka och
klarhet. — Bach har utlagt de lu-
therska psalmerna med eldstunga!»
Vad Luther, de protestantiska psal-
mernas märkesman, framfört, når
i Bach sin konstnärliga avslutning,
i det att dessa psalmers melodier
bilda medelpunkten och grundlaget
1 Bachs kyrkokantater och orato-
rier. Dess körkoraler äro i sin sätt-
ning små fulländade konstverk av
betagande glans — oumbärliga för
den kyrkliga körsången!
Men huru blev då B. återbördad
åt gudstjänstlivet? Felix Mendels-
sohn gav första impulsen härtill ge-
nom framförandet av Matteus-pas-
sionen 1829, vilket år satts som ett
”märkesår för 1800-talets hela musi-
kaliska renässans. Dock dröjde
det ända till 1850, innan Bachre-
nässansen kom fullt i gång. Då bil-
dades av flera bland Tysklands
mest bemärkta storheter på musi-
kens område, däribland Fr. Liszt,
"Otto Jahn, M. Hauptmann, A. B.
Marx, Moscheles, Rob. Schumann,
IL. Spohr, F. David, det gamla
113
Bachsällskapet, som på Breitkopf
och Härtels förlag utgav en full-
ständig kritisk upplaga av alla Seb.
Bachs verk. Det utfördes med äkta
tysk grundlighet under 46 år då det
låg färdigtryckt i 59 stora folioband.
Största förtjänsten vid redigerandet
av detta sammelverk tillkommer
W. Rust, kantor vid den berömda
Thomas-skolan i Leipzig (T 1892).
En framstående fackman har om
detta arbete yttrat: »Tyskland har
i senare tid haft tvänne stora före-
teelser, nämligen Bismarck och —
gamla Bachsällskapet.»
År 1900 upplöstes detta sällskap
och ersattes av det nya Bachsäll-
skapet, vars uppgift blev att om
möjligt göra mästarens verk till en
levande makt i det tyska folkets liv
och i sådana länder, som voro till-
gängliga för allvarlig tysk musik.
Stiftaren av det nya Bachsällskapet
var Geheimrat D:r Herman Kretz-
schmar, direktör för kyrkomusik-
konservatoriet i Berlin. Förening-
en söker vinna sitt ändamål genom
att 1) föranstalta »vandrande Bach-
fester». Dessa avse ej blott att i olika
delar av riket göra mästarens mu-
sik känd genom mönstergilla fram-
föranden av hans verk, utan ock be-
reda tillfälle till diskussioner för
Bach-forskningens vänner samt f.
Öö. utgöra en samlingspunkt för alla
representanter av konstriktningar,
som ansluta till Bach och hans
samtid. Vidare 2) drager förening-
en försorg om utgivandet av billiga
och goda upplagor av Bachs musik
för att så än mer göra mästaren
känd och uppskattad. Slutligen
3) har föreningen i Eisenach inköpt
det hus, där han föddes, och in-
rättat det till ett Bachmuseum.
När den evangeliska kyrkosångs-
föreningen efter det stora samman-
brottet, försvagad genom kriget och
inre omstörtningar, höll sin årshög-
tid i samband med den 8:de Bach-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
