Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden 117
obemärkt tillvaro. I mitten på
1850-talet gavs en hopgjord mosaik
av hans fyra passionsoratorier, som
mottogs med bifall. Så rättades sa-
ken. av Arnold Mendelssohn, i det
att Johannespassionen uppfördes
1881, vilken sedan återuppförts fler-
faldiga gånger och även hittat vä-
gen både till Egypten och Argen-
tina. Förutom dessa passioner har
Sch. skrivit ett oratorium: Jesu sju
sista ord på korset, efter vad det
säges mättad av en intensiv pas-
sionsstämning.
En särskild historia är knuten
vid återfinnandet av hans julora-
torium. Detta befanns vid unptäc-
kandet vara defekt. De felande
notbladen stodo ej att finna, varför
A. Mendelssohn komponerade lämp-
liga »intermedia», så att det hängde
ihop. Emellertid hittades de felan-
de bladen efter en del år av en d:r
Scheering — på universitetsbiblio-
teket i Uppsala! Den tyske kapell-
mästaren Gustaf Diiben, som hit-
flyttade och blev organist i tyska
kyrkan i Stockholm, menar man,
om jag ej minns fel, ha fått med sig
till Sverige blott delar av julora-
toriet, vilket nu kunde givas i sitt
fullständiga skick.
Vidare har Schätz skrivit Musi-
kaliska Exsequier, avsedda för be-
gravningar. En av dem hörde jag
i Tyskland och var av gripande ver-
kan. Så ett tyskt requiem, uppfört
vid hans landsherres, Heinr. Reuss
Posthumus”, begravning till de bi-
belspråk, som fursten låtit sätta på
sin redan i livstiden förfärdigade
likkista, samt till texten, som furs-
ten valt för likpredikan, samt slut-
ligen till Simeons lovsång.
Vidare ha vi Bibliska scener, t.
ex. fariseen och publikanen, den 12-
årige Jesus i templet, vilken sist-
nämnda innehåller en dialog mellan
Josef och Maria i kromatiskt kla-
gande tongångar, varpå Jesus sva-
rar, liksom återvändande från en
annan värld: »Varför — sökten —
I — mig?» där orden avbrytas av
naivt gjorda gångar i violinerna.
Dialogen mynnar ut i en trio mellan
honom och föräldrarna till 84:de ’
psalmens ord: »Huru ljuvliga äro
icke dina boningar, Herre Sebaot.»
Därefter avslutas kompositionen
med orden: »De, som bo i ditt hus,
lova dig beständigt» — onekligen
én vacker sammanställning.
Så har han även skrivit Cantio-
nes sacrc, 40 fyrst. sånger; Musi-
calia ad :chorum sacrum, 29 st.;
Davidspsalmer, 26 st. Bland hans
Konzerter, 55 st., förekommer, så-
som. Spitta säger, den eldsprutande
kvartetten: Veni sancte Spiritus.
Schutz har nog liksom även
Händel, vars samlade verk Chry-
sander utgivit under åren 1858—567,
ej så mycket slagit igenom i den
tyska kyrkosångsrörelsen. F. Spit-
ta klagar över att yrkesmusikerna
ofta sakna historisk orientering och
med användande av normer, tagna
från den moderna musiken, vid be-
dömandet av Sch. ställt sig oförstå-
ende. Kanske han också verkar
skäligen torr för oss, jämförd med
Bachs saft och kraft. Emellertid
har Schätz” musik varit rikt odlad
vid det evangeliska lärosätet i
Strassburg, varom längre fram.
Sammanfatta vi vad som sagts
om de förnämsta samlings- och
standardverken för den kyrkliga
körsången, så kunna vi säga, att
Schöberlein och v. Winterfeld övp-
nat vägen till kännedomen av forn-
protestantismens tonsatser, ävenle-
des lärt oss känna äldre mästare
inom den romerska kyrkan, att
Bachsällskapen åt kyrkan återbör-
dat Bach och hans samtid, Ph.
Spitta återgivit oss Schutz och Chry-
sander Händel.
Sedan finnas ju körkompositio-
ner från senare tider i legio. Så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
