Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden
tjänsten utan för den viktiga sakens
skull frivilligt tjäna. Även ställdes
uppmaningar till församlingarna
att ekonomiskt stödja sina organis-
ter på allt sätt. Till kyrkomyndig-
heterna ha ock riktats bevekande
framställningar att taga utbildning-
en i egen hand och på bästa sätt or-
ganisera densamma. :
Fortbildningskurser omtalas här
och var. För Hessen är prof. Ar-
nold Mendelssohn en slags director
musices för kursers anordnande,
orglars besiktigande och hithörande
frågor. För Baden anställdes efter
Ph. Wolfrums död d:r Poppen.
Sedan Strassburgs evangeliska.
fakultet upplöstes, varvid dess för
hela renässansen så betydande pro-
fessorer F. Spitta och J. Smend
flyttat, den förre till Göttingen, den
senare till Minster såsom universi-
tetslärare vid därvarande teologiska
fakulteter, har ock genom dem ett
liturgiskt rikare gudstjänstliv kom-
mit till stånd vid därvarande aka-
demier.: Med kraft betonades vik-
ten av liturgisk-musikalisk utbild-
ning vid de praktisk-teologiska
kurserna, när denna sak vid en
kyrkosångsfest, som firades i Eis-
leben år 1917, var före.
Men allt som allt trycker den
närvarande nöden sin stämpel på
undervisningsfrågan, så att hela den
därav så mycket beroende och förr
så lysande renässansrörelsen hotas
att betänkligen hämmas i sitt för-
lopp. Vid 1919 års ingång uttalar
redaktören för Monatschrift dessa
även på undervisningsfrågan till-
lämpliga ord: »Blicken på de out-
sägliga svåra offer, som kriget kos-
tat, och som till synes hava blivit
gjorda förgäves, och på den föröd-
mjukelse, som vi erfarit efter de
stoltaste segrar, väcker hos oss
känslor av bittraste smärta, som
kväva all sånglust.»
Ett särskilt vemodigt kapitel i
133
renässansrörelsens tillbakagång är
upplösningen av det tyska univer-
sitetet i Strassburg, där Spitta,
Smend och andra givit en kan-
hända i hela kristenheten enastå-
ende glans åt den praktisk-teolo-
giska undervisningen, som var så
mycket mer betydelsefull, som den
leddes i nära anslutning till de aka-
demiska gudstjänsterna därstädes.
Här lämnades undervisning i guds-
tjänstens utgestaltning. Här fördes
lärjungarna in ej blott i gudstjänst-
liga spörsmål utan ock till en djup
förtrogenhet med det bästa i kör-
sång, som kyrkan äger, i det att de
tillhörde en manskör och ävenså en
blandad kör, som’ sjöngo vid de
akademiska gudstjänsterna. Ty de-
ras lärare, Spitta och Smend, voro
ej blott bland de allra främsta på
liturgikens område utan ock genom
sin osedvanligt rika musikaliska
begåvning och grundliga förtrogen-
het med hela det stora kyrkomusi-
kaliska kulturarvet framstående 1e-
dare av dessa gudstjänstkörer. De
kunde på detta sätt ge sina alum-
ner rika minnen och kraftiga eggel-
ser till kyrkomusikaliskt strävande
ute i livet och livet ut. Här blomst-
rade den märkliga Schätz-renäs-
sansen vid gudstjänst och i konsert-
hus. Även andra mästare kommo
till utförande, såsom Bruch, Reger,
v. Herzogenberg, AIb. Becker, A.
Mendelssohn m. fl. Så fick Schätz
från 30-åriga krigets dagar tala i
toner till de sångglada, för sina lä-
rare så entusiastiska eleverna. Här
gavs åt de mest försigkomna under-
visning i dirigeringskonst och parti-
turspelning. Här såg Smends fint
konstnärliga agenda dagen, en mo-
gen frukt av den rikaste lärareverk-
samhet. Dessa båda på en gång
djupt kristliga och så utöver hela
tonkonsten, ja även den bildande
konsten så förfarne män ha övat
ett välsignelserikt inflytande för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
