Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
liga diktningen» äro i regel gjorda
både med smak och skicklighet.
Man må emellertid, när man läser
dem, ihågkomma, att utgivarens av-
sikt är att ge en litteraturhistorisk
antologi och icke material till en
ny psalmbok. Det har därför gällt
att åstadkomma en så trogen över-
sättning som möjligt, icke en för-
samlingsmässig. Detta är sagt som
en erinran till dem, som i likhet med
anmälaren stundom tycker sig finna
ett ordval, som icke riktigt passar
i kyrklig diktning. Detta gör ock,
att en stor del av översättningarna
icke utan vidare kunna användas
som hymntexter för församlings-
bruk.
Som ett prov på utgivarens över-
sättningskonst må ett par strofer ur
den sköna kyrkoinvigningshymnen
»Urbs beata Jerusalem» anföras:
O Jerusalem du sälla stad, vars
namn bebådar frid,
Som av stenar, vilka leva, timras
ovan rum och tid,
Med en krans av änglar smyckad
som en brud av Herren blid.
Ned från himlen du dig sänker,
härlig som en tillredd brud
Ur gemaket, att förenas med din
Herre och din Gud;
Dina gator, dina murar skimra uti
gyllne skrud.
Städse skall den helga staden,
som är Herren evigt kär,
Och som full av ljusa toner, full av
lov och jubel är,
Härligt tolka, Gud treenig, för en-
var din ära här.
Store Gud till detta tempel kom
och hav till oss behag,
För din godhets skull med mildhet
våra bönerop upptag,
Oss välsigna och föröka, Gud, din
nåd för varje dag.
En svensk hymnantologi 141
Vad vi bedja värdes skänka oss,
som stadigt på dig tro,
Låt vårt goda oss besitta och med
dina helgon bo,
Låt till paradis oss komma, där vi
njuta evig ro. (I, s. 73 f.)
Att i en så vidlyftig samling ett
och annat nummer måst medtagas, :
som icke skulle farit illa av en för-
nyad behandling, ligger i sakens na-
tur. Någon gång kan t. o. m. en
rent misslyckad vändning insmyga
sig, t. ex. i Grundtvigs »Dejlig er den
Himmel blaa»> (IV, s. 184 f.) där det
heter:
Det var uti julenatt,
Varje stjärna lyste matt,
Plötsligt sågs vid midnattstimma
Underbart en stjärna glimma
Med en mindre vanlig glans.
Dylikt hör emellertid till sällsynt-
heterna. I stort sett äro översätt-
ningarna ganska jämna. Skulle an-
nars någon anmärkning i formellt
hänseende framställas, torde det
vara mot vissa rim. Alltför vanliga
rim, sådana som: mig — dig, är —
här, — har — var, förekomma näm-
ligen stundom i så stor utsträckning,
att de verka en smula enformiga.
Författaren är att högeligen lyck-
önska till att ha fått avsluta sitt be-’
tydelsefulla arbete. Det är en akt-
ningsvärd prestation redan i sig
själv och än mer med hänsyn till
att det till största delen utförts på -
lediga stunder under en mångårig,
mödosam läraregärning. Må det
vinna den spridning och det beak-
tande, som det förtjänar. Anmäla-
ren kan icke sluta utan att betyga
författaren sin tacksamhet för den
stora glädje och nytta som de båda
första delarna av »Den kyrkliga
diktningen» sedan många år till-
baka berett honom.
Knut Peters.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
