Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden m. m.
Bottnaryds församling, Redvägs kon-
trakt, (1,081 inv.). Kontanta löneförmå-
ner till klockaren 625: — kr. (därav 125: —
kr. utgörande avkastningen från klockare-
bost.). (Enl. beslut d. 20.5.)
Vänersnäs församling, Väne kontrakt,
(934 inv.). Kontanta löneförmåner till
klockaren 600: — kr. (Enl. beslut d. 15. 7.).
Bellefors församling, S. Vadsbo kon-
trakt, (760 inv.).. Kontanta löneförmåner
till klockaren 600:— kr. (Enl. beslut d.
15. 7.). Se ovan beslutet av den 27. 3.!
Lekåsa församling, Vånga kontrakt,
(467 inv.), omkring 30 gudstjänster per år.
143
Kontanta löneförmåner till klockaren
300: — kr. (Enl. beslut d. 7. 10.).
Lyrestads församling, N. Vadsbro kon-
trakt, (2,688 inv.). Kontanta löneförmåner
till klockaren 792: 52. (Enl. beslut d. 7. 10.).
Kärråkra församling, Falköpings kon-
trakt, (261 inv.), gudstjänst varannan pre-
dikodag. Kontanta löneförmåner till kloc-
karen 200:— kr. (Enl. beslut d. 21.-10.).
Ulricehamns församling, Redvägs kon-
trakt; (3,756 inv.). Kontanta löneförmå-
ner till: organisten 1,000: — kr., till: kloc-
karen 200:— kr. (Enl. beslut d. 28. 10.).
Ur dagspressen.
Kring handboksrevisionen, På den sista
tiden har frågan om kyrkohandbokens re-
vision i några tidningar och tidskrifter
upptagits till behandling. Några utdrag ur
dessa artiklar må här lämnas med kom-
mentar.
I Sv. Dagbladet (den 11 och 18 juli)
har prof. E. Linderholm vilken ju tidigare
uppträtt med liturgiskt författareskap dels
genom sin Evangeliibok av år 1920, dels
genom ett förslag till högmässoordning ut-
kommet i fjol på tyska, tagit till .orda i
tvenne artiklar under rubriken Den sven-
ska högmässan, vilka av honom själv be-
tecknats såsom liturgiska utopier. Han
kräver nu, i korthet sammanfattat, »ge-
nomförandet av en strängt monoteistisk
gudstjänst med utrensande: av kristuskul-
tens formler.» — Den svenska högmässan
behärskas icke: av någon ledande idé,
m. a. o. den brister i dispositionen. Hr L.
önskar följande disposition: I. Samling och
helgelse. II. Guds ord och predikan.
III. Trosbekännelse och bön, lovsägelse
och tillbedjan. — Den sv. högmässan sak-
nar bestämd höjdpunkt, då »man icke i en
evangelisk gudstjänst, utan att bryta mot
en tillbedjan i anda och sanning, kan in-
föra det traditionella nattvardsfirandet så-
som högmässans höjdpunkt». Denna sökta
höjdpunkt skulle skapas i gudstjänstens
tredje moment bl. a. genom införandet av
en >»tyst gudstjänst», efter tyskt recept,
närmast hämtat från Prof. R. Otto "och
hans lärjunge, Lic. G. Mensching, den se-
nare dagens klart skinande ljus bland sta-
den Marburgs liturgiska reformatorer. —
Ytterligare kräver hr L. att kyrkan »i sin
gudstjänst ger rum åt olika ståndpunkter
och formuleringar av kristen tro bredvid
varandra till fritt val av präst och försam-
ling». Vid sidan av de gamla »lutherska»
formlerna och formulären önskar han al-
ternativa vilka betecknas som — >evange-
liska>. I samvetsfrihetens och konsekven-
sens namn torde vi då få emotse lika
många liturgiska formulär, som det finnes
dogmatiska skiftningar i vårt land, och
idealet bli de tyska landskyrkor där var
och. en kokar ihop sin egen liturgi, och där
godtyckligheten och självsvåldet frodas.
Tidskriften Vår Lösen har i sitt juli-
nummer en redaktionell artikel om Kyrko-
handboken och Kyrkomötet, med mera all-
männa uttalanden om frågans läge. Föl-
jande må citeras: »De finnas som skriva
de många tomma kyrkorna på kontot av
liturgiens tomma ord och kräva radikal
omgestaltning till både huvud och lemmar
av kyrkans kult och tro. : Rätten att vara
högljudd i detta krav når jämt så. långt
som kravet överensstämmer, icke med
utomståendes och proselyters, utan med
kyrkans eget hjärtebehov. Någon ögon-
blicklig aktualitet äger knappast det litur-
giska reformprogrammet. Mycket torde
där böra tillvaratagas t. ex. kravet på rum
för tyst andakt. Mot alla försök att hämma
församlingens Kristustillbedjan skall resas
ett obönhörligt motstånd.» -— Därefter av-
visar förf. den uppfattning, för vilken ofta
upprepade, smärre ändringar te sig såsom
naturligt och lyckligt», — »Gudstjänstens
ritual önskar man skriven med stenstil.
Den skall vara en fast punkt, som ger
trygghet och hemmastaddhet. Barndomens
minnen skola giva skimmer åt samma
höga gudstjänstord, ur vilka ålderdomen
söker tröst och vila.» — Vi annotera detta
uttalande med mycket nöje, och beklaga
att förf. ej undgått att göra sig skyldig till
en inkonsekvens då han omedelbart där-
efter å ena sidan anser det vara ett rim-
ligt och ofrånkomligt krav att 1926 års
kyrkomöte avstår från någon total revide-
ring men å andra sidan förordar smårevi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
