Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förslag till.omdaning av högaltaret
V Söndagen efter Trettonde-
dagen.
Jesu makt att samla och behålla
de sina.
Introitus: 530: 1; Gradual: 21.
Förslag till omdaning av högaltaret i
. domkyrka.
Modellen till det i förra numret
av denna tidskrift omnämnda för-
slaget till ny altarprydnad i Lin-
köpings domkyrka har mnu fått
lämna plats för en annan, utförd
av arkitekten M. Westerberg. För-
slaget är både till form och princip
fullständigt motsatt det förra. En-
dast utgångspunkten med bildskåp
och skrank är densamma. Arkitek-
ten Westerberg bygger nämligen
upp sin altarprydnad på renässans-
principer. Skåpet består av tre
våningar, vars mittfält återge de
förnämsta scenerna ur Kristi lidan-
deshistoria, medan flyglarna fram-
ställa apostlar i helfigur. Skran-
ket, som uppdrages mellan korets
sex pelare, är avsett att utföras av
oxiderad mässing och björk, som
marmoreras och delvis förgylles.
Trästommen består av en sockel, vi-
lande på den nuvarande stenbarri-
ären, och på denna sockel stå breda
sidoståndare, vilka uppbära en at-
tika i dorisk stil. På detta placeras
över ståndarna förgyllda träskulp-
turer. Mellan ståndarna är ställt
ett gallerverk av mässing.
För att göra altarbordet. mera
synligt föreslås borttagande av den
nuvarande altarringen. I stället
skola i koret uppställas kommu-
nionbänkar. Utom belysningen från
altarbordets stakar tänker sig arki-
tekten fem taklampor monterade
med elektriskt ljus. Dessa lampor
skola symbolisera Kristus och evan-
gelisterna.
187
VI Söndagen efter Trettonde-
dagen.
Vaksamhet.
Introitus: 408: 1—2; Gradnual:
666: 1—4. Knut Peters.
Linköpings
Grundtanken i förslaget synes
vara att ge altaret så stark tonvikt
som möjligt. Det är därför den i
domen härskande gotiken brytes
med en moderniserad klassicism. -:
Altarskåpet, som är uppbyggt med
säkert avvägda horisontal- och ver-
tikallinjer, är i sig självt ett mycket
vackert prov på modern kyrkokonst.
Skranket, utformat med nästan lika
god känsla för rytm, är visserligen
för tungt i ståndare och överstycke
och säkerligen även för högt, men
det spröda gallerverket fyller väl
sin uppgift som rumsbegränsning,
samtidigt som det ger fri sikt mot
den ljusstrålande koromgången.
Men hela anordningen måste ses i
samband med kyrkans egen arki-
tektur. Dess stil, gotiken, med sin
triumferande höjdbetoning, brytes
på ett sätt, som både försvagar
altarprydnaden och monumentet
självt. Korets väldiga pelare, som
leda blicken uppåt, skäras tvärt av
genom skrankets tunga attika, och
skåpet står alltför isolerat.
En sakkunnig kommitté, bestå-
ende av riksantikvarien S. Curman,
generaldirektör I. Tengbom, Ppro-
fessor A. Romdahl och byggnads-
rådet R. Hjort, kommer sedermera
att taga modellerna i betraktande,
innan frågan avgöres av domkyrko-
styrelsen för att sedan underställas
K. Byggnadsstyrelsen.
oo Bengt Cnattingius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
