Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Recensioner m. m.
visso ej heller förvägras det att vid
stiftssynoder och eljest få göra sin
röst hörd.
Den värdefullaste frukt, som man
kan ha rätt vänta sig komma att
mogna fram under sådana debatter,
torde dock vara en grundligare all-
män kunskap i hithörande frågor
och en större kärlek till vår Kyr-
189
kas gudstjänstliv. Beträffande ut-
gestaltandet av de liturgiska formu-
lären må man däremot ej vänta allt
för mycken frukt därav. De guds-
tjänstliga ritualen skapas ej i dis-
kussionernas hetta. De mogna, lik-
som dikten, i den ensamma kam-
maren.
Arthur Adell.
Recensioner.
Östergötlands fornminnes- och musei-
förening: Handledning i kulturminnes-
vård och hembygdskunskap. Linköping
1925. Pris 1: — kr. : ;
Ur denna förenings meddelanden har
som särtryck utgivits några artiklar av
Bengt Cnattingius, Sigurd Erixon och Art-
hur Nordén. Största delen av detta sär-
tryck är ägnat åt de båda sista förf.:nas
artiklar: Den östgötiska allmogekulturen
och Östergötlands förhistoria. Till dessa
har lagts en uppsats av amanuensen vid
Östergötlands museum Bengt Cnattingius
om Kyrkliga byggnader och inventarier.
Förf. ger i denna en tyvärr alltför sam-
mandragen och kortfattad skildring av de
kyrkliga byggnadernas historia inom lä-
net ävensom en del råd och anvisningar
vid kyrkorestaureringar samt om byggna-
dernas och inventariernas vård och skydd.
Härtill sluter sig en förträfflig litteratur-
förteckning över Östergötlands kyrkor.
Artikeln är med sin :ordknappa saklighet
väl värd att uppmärksammas.
H. J. Moser: Die evang. Kirchenmusik
in volkstiämlichem Ueberblick. Stuttgart
1926.
Den, som vill lära känna den tyska
evangeliska kyrkomusikens utveckling un-
der fyra århundraden fram till våra da-
gar, kan i detta Mosers arbete, som ut-
kommit i den av Spemann och Holle
redigerade samlingen av musikaliska folk-
böcker, få en synnerligen instruktiv och
på samma gång lättläst introduktion i
ämnet. Förf. har valt en romantiserande
form för sin framställning. I de fem olika
kapitlen, eller rättare i de fem’ olika sce-
nerna, inför han typiska representanter
för de olika perioderna. Så skildrar han
ett animerat värdshussamtal mellan ma-
gister Ornitoparche och sångmästaren Jo-
hann Walter, i vilket deltaga både studen-
ter och krogfrun. Man behandlar, grund-
ligt och med många latinska citat, i tidens
manér dagens musikaliska spörsmål. Ka-
pitlet mynnar ut i en skildring av Martin
Luthers huvudgudstjänst på söndagen Can-
tate 1526. Scenen förbyts: I Nicolaikyr-
kan i Berlin upprullas bilderna från en
något brokig julmorgonsmässa med Paul
Gerhardt i predikstolen, Johann Cräöger
på orgelbänken och Ebeling framför kö-
ren, varpå ges en översikt av 1600-talets
kyrkomusik. I tredje kapitlet följer skild-
ringen av långfredagsvespern 1729 i Leip-
zig med framförandet av Bachs Matteus-
passion f. f. g., och här föra Chr. Sche-
melli och Ph, Telemann ordet, medan för-
fattaren i det följande kapitlets kyrkomu-
sikkollokvium från 1839 för tillsammans
Winterfeld, Tucher och Schöberlein. Och
så kommer det sista kapitlet: En kyrko-
musikkongress med festkonsert år 1926,
då förf. drömmer sig själv i talarstolen
och i ett f. ö. förträffligt festtal med an-
ledning av Luthers tyska mässa ger en
översikt över den musikaliska utvecklingen
såväl av församlingssången, körsången
som den liturgiska sången och fogar där-
till en skildring av det nutida läget i Tysk-
lands kyrkomusikaliska värld efter kriget,
revolutionen och kyrkans skiljande från
staten. Det kan ej förnekas, att anmärk-
ningar kunna göras mot ett sådant fram-
ställningssätt, som det Moser valt. Det kan
ej undvikas, att översiktligheten lider, att
mindre betydelsefulla tilldragelser och per-
soner få en oproportionerligt stor plats,
medan jämförelsevis viktiga epoker un-
danskymmas. Själva framställningssättet:
med biografiska uppgifter, översättningar
av facktermer, litteraturanvisningar, i stor
myckenhet i noter under texten, gör fram-
ställningen tung och tröttsam, trots den
lediga stilen. ’ Det är givetvis också endast
den, som behärskar källmaterialet på ett
så överdådigt sätt, som M. gör, som kan
lyckas med en sådan uppgift, som han
här satt sig före. A. Adell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
