Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ock den enda rätta sinnesstämning-
en, när gudstjänsten ändas. Kan
’det överhuvudtaget kallas för guds-
G. Lindberg
tjänst, som vi upplevat, om det ej
utlöser tack och tillbedjan? |
4. Adell.
Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden i
Nordens kyrkor.
IL.
De senare strävandena på det li-
turgisk-musikaliska området söka
sig emellertid nu mer och mer mål-
medvetet tillbaka till äldre, gregori-
anska former. Utvecklingen i den
närmaste tiden torde ock komma
att gå i den riktningen, tack vare
framför allt Thomas Laub’s insats.
Flera både kyrkomän och liturgiker
hava efterföljt honom och yrkat på
en energisk återgång till äldre tradi-
tion. Man har också lyckats fostra
en begynnande riktning med känsla
för det i liturgisk mening värdiga.
Därvid är det förnämligast till re-
formationstidens klassiska verk,
man söker sig tillbaka. De-tempore-
principen, som under tiden gått för-
lorad, såsom förut påpekats, vill
man åter söka göra gällande, icke
blott för högtidsdagar utan även
för kyrkoårets olika tider.
Med begagnande av de äldre dan-
ska liturgiska källorna, främst Jes-
perssons Graduale, har t. ex. docen-
ten: Abrahamsen sökt uppställa en
efter sådana principer reformerad
gudstjänstordning. Han yrkar på
att, med återgående till Deutsche
Messes princip, de gamla liturgiska
psalmerna med sin rytmiska melodi
åter uppletas och få sin bestämda
plats i mässan och kyrkoåret. Vi-
dare föreslås, att introitus, kyrie,
gloria, credo och agnus dei alterna-
tivt med dansk psalm må kunna ut-
föras med gregoriansk musik, col-
lecta, epistel och evangelium på gre-
gorianska lektionstoner. Det är
(Forts. fr. föreg. nummer).
särskilt det fulla återinförandet av
Ordinarium Missae, som ligger den-
ne författare om hjärtat. Men med
dess återvinnande menar han, att
jämväl hela den rika kyrkliga konst-
musiken skall kunna återupptagas
som ett levande moment i gudstjän-
sten. Det gamla mässbegreppet
skulle sålunda återvinnas. I sam-
manhang härmed göres behovet av
prästers och organisters utbildande
i cantus gregorianus, i dess egenart
samt i de gamla kyrkotonarterna
starkt gällande. I den fortsatta dis-
kussionen hava emellertid även rös-
ter höjts för den gamla principens
bibehållande i vad angår ersättande
av gregorianska liturgiska moment
med evangeliska psalmer.
Vända vi oss så till frågan om
psalmmelodierna, så finna vi här
samma brokiga mångfald av olika
praxis som i fråga om mässmelodi-
erna: den utjämnade psalmmelo-
dien i Berggreens koralbok, psal-
mer i modern Liedform, romance-
psalmer i Barnekows Koralbog och
slutligen vulgära amerikansk-engel-
ska melodier i >» Menighedernes Me-
lodier», utgivna av Wilh. Hansen.
Den man, som också här gjort
en. betydande insats, ja, 1 en hel
mansålder stritt för återinförande
av de gamla rytmiska koralerna är
Thomas Laub. Av hans verk må
nämnas: Om Kirkesangen, Köpen-
hamn 1887, vilken i en 2:dra omar-
betad upplaga utkom 1920 under ti-
teln »Musik og Kirke»; Kirkemelo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
