Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
kyrkor och altaren göra rättvisa i
gudstjänsterna åt sinnet för det
sköna, ädla och sant folkliga och
att det heliga innehållet städse
skall bjudas i heliga, värdiga for-
mer. 4. Den vill hjälpa till att de
fromma övningarna (kyrkobesök,
bönetimmar, evangeliskt kloster-
liv) må tillbörligt uppskattas i re-
formationens kyrkor och komma i
bruk ... 6. Emedan Kyrkan är
den av Kristus stiftade synliga
frälsningsanstalten, måste ett —
hennes betydelse motsvarande —
inflytande på folklivet eftersträvas,
och i den evangeliska kristenheten
måste medvetandet om att tillhöra
den stora Kristi Kyrka väckas: och
stärkas». — Detta program ger vid
handen, att den högkyrkliga för-
eningen har icke allenast liturgiska
mål, varför den understundom icke
räknas till den liturgiska rörelsen.
Det bör dock icke förbises, att den
för det första målmedvetet ställt
kyrkofolket inför kultproblemet
och att för det andra den av den-
samma föreslagna förnyelsen av
gamla gudstjänstformer bildar ett
mycket väsentligt inslag inom de
liturgiska strävandena i nutiden.
Den vill tillbaka eller fastmera
framåt till en evangelisk Högmässa,
för vilken den finner förebilder i
den gammallutherska, anglikanska,
svenska och gammalkyrkliga guds-
tjänsten.
Till dels har inom denna för-
ening även röster gjort sig hörda,
som påyrka en starkare anknyt-
ning till den romersk-katolska
mässan. Så möter oss i många
högkyrkligas förslag hela den ro-
merska katolicismens värld av for-
mer: användning av rökelse, offer-
torium, handtvagning, elevation
med knäfall, fridskyss och annat.
När man erinrar sig denna böjelse!t,
1 Jfr Mensching o. a. a., s. 50 ff.
2 Jfr dess Tidskrift »Una Sancta», 1925
Adolf Allwohn
då förstår man, att många evange-
liska förebrå den högkyrkliga rö-
relsen — katolicerande tendenser,
ehuru denna förebråelse icke är
helt berättigad, då enligt evange-
lisk uppfattning ceremonierna så-
som sådana varken giva något åt
eller taga något från tron. Vida
betänkligare är dock, att mången-
städes med de katolska formerna
förbundits dogmatiska föreställ-
ningar, vilka måste anses såsom
återfall i romersk katolicism. Så
företrädes t. ex. den uppfattningen,
att sakramenten verka ex opere
operato, att det prästerliga ämbe-
tet har objektiv karaktär och att
nattvarden är ett offer. Och i de
teser, som Hansen offentliggjorde
i »Hochkirche>, återfinnas följan-
de satser: »Reformationen kan med
fog och rätt kallas deformation,
emedan dess välmenta strävanden
till största delen misslyckats».
Det i dessa satser ådagalagda
avlägsnandet från Luther och re-
formationen har emot slutet av år
1924 fört till en skilsmässa. Från
den högkyrkliga föreningen har det
Högkyrklig-Ekumeniska Förbun-
det avskilt sig, emedan en rad av
medlemmar med professor v. Mar-
tin i spetsen ansågo sig nödgade
att tillbakavisa det förbindande i
de reformatoriska bekännelseskrif-
terna. Detta nya förbund vill en-
ligt sitt program ? vara en förening
av Kristustroende, som äro för-
bundna med varandra genom den
lika ivern för den »ena, heliga, ka-
tolska (d. v. s. allmänneliga) och
apostoliska Kyrkan». Den gemen-
samma grunden för sådant arbete
är den gamla och odelade Kyrkan,
alltså det 5:e århundradets kyrka.
Förbundet bekänner sig alltså till
de ekumeniska symbola såsom den
allmänneliga Kyrkans bekännelse
I, numera på Fromanns förlag, Stuttgart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
