Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
nes gammallutherskt och gammal-
kyrkligt material i måttfull moder-
nisering och fulländad konstnärlig
gestaltning. På detta sätt ha så-
väl de högkyrkliga strävandena
som ock det moderna formkravet
kommit till uttryck, så att möjlig-
het finnes, att dessa ordningar
kunna finna vittgående använd-
ning.
Nyorientering hän emot Luther.
Den nyaste fasen i den liturgi-
ska rörelsen 1 det evangeliska Tysk-
land består nu däri, att man kän-
ner sig alltmera tvingad att orien-
tera de liturgiska fordringarna
mot Luther och reformationen.
Anledning därtill erbjöd framför allt
den systematiska teologiens nyaste
utveckling. Efter Karl Barths och
Friedrich Gogartens skrifter å ena
sidan och efter den lutherska
rättfärdiggörelsetankens förnyade
framdragande i arbeten av Holl
och Paul Althaus å den andra si-
dan kan man tala om en nyre-
formatorisk teologi och om en
Lutherrenässans. Denna inställ-
ning har även så småningom sökt
komma till uttryck vid debatten
om de gudstjänstliga problemen.
Sålunda skriver Richard Gölz i sin
liturgiska översikt i »Monatschrift
fär Gottesdienst . . .»> 1926 hft. 3
s. 83, att han vid en överblick över
den sista utvecklingen har fått det
intrycket: »att vi genom förhållan-
denas utveckling blivit alltmera
nödgade att angripa de liturgiska
frågorna i deras djup. Med till-
tagande beslutsamhet arbetar en
växande skara av män på att klar-
lägga gudstjänstfrågornas : sam-
manhang med den evangeliska
trons och det kyrkliga handlandets
centrala frågor». .
Gölz hänvisar i detta samman-
Adolf Allwohn
hang till kontroversen Mensching—
Kutter om kultpredikan, vidare till
arbeten av Holl och Althaus men
framför allt till professor Heinrich
Fricks (i Giessen) utförliga fram-
ställning »Protestantismen och Jli-
turgien> i sammelverket >»Vom
neuen Willen zur Kirche» !: »Här
har ett kraftfullt försök gjorts att
— negativt och positivt — påvisa,
var sammanhanget föreligger emel-
lan det evangeliskt uppfattade
”Gudsordet’, Guds Ande, tro, tec-
ken och strävan efter formbild-
ning». Frick har i denna uppsats
formulerat följande kärnsatser:
»Denna paradoxala formel låter sig
härledas: Begynna vi vår betrak-
telse med det liturgiskt utformade,
så tvingar oss den protestantiska
grundtanken om det oskiljbara
sammanhanget mellan ord, tro och
ande, att söka det frälsningsnöd-
vändiga icke i det liturgiska utan
bortom det. Börja vi åter omvänt
vid den »rena Anden», så drivas vi
dock åter av saken själv, genom
formens lag, ut till gestalt och
tecken, till ord och tal, till det li-
turgiska». Hurudan ställningen til
den liturgiska rörelsen blir med en
sådan uppfattning, visa Fricks
slutord, som lyda sålunda: »Har
protestantismen hitintills och med
rätt men törhända alltför uteslu-
tande betonat: ”en form utan ande
är tom”, så skall denna lösen såsom
förr stå först men — återigen i
evangelisk mening — klinga ut i
den andra maningen, det liturgiska
lösensordet: Ande utan form är
blind!»
Denna de gudstjänstliga reform-
strävandenas orientering emot en
reformatorisk uppfattning av kris-
tendomen har framför allt fått sitt
uttryck i de av Frick utgivna bi-
lagorna till »Monatschrift för Got-
tesdienst . . .»: »Det heliga och for-
1 Vom neuen Willen zur Kirche, herausgegeben von Paul Schorlemmer, Giessen 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
