Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U. L. Ullman och det svenska gudstjänstlivet 9
avgav sitt första och 1893 sitt andra.
förslag till reviderad handbok för
svenska kyrkan och det torde vara
för var och en, som följt U. L. Ul-
mans = liturgiska = författarskap,
klart, att det är honom vi ha att
tacka för det sällsport ädla, på en
gång liturgiskt rika och samtidigt
äkta evangeliska gestalt, i vilken
särskilt vår svenska högmässa ge-
nom den 1894 stadfästa handboken
framträdde. Och några av de
önskemål, som av Ullman redan
då framfördes, men ej genast vun-
no beaktande — jag tänker särskilt
på de högtidliga introitus-antifoni-
erna — ha genom senare hand-
boksförändringar blivit den sven-
ska gudstjänstsedens egendom, om
ock ännu ej fullt i den omfattning
han önskade. U. L. Ullman var
ock i sitt arbete Svenska kyrkans
högmässa i dess nya skick belyst
den bäste kommentator, som den
förändrade svenska gudstjänsten
kunde erhålla, en som lärde att ej
blott förstå gudstjänstens gång och
heliga tradition utan ock känna
dess »glädje och högtidlighet»>.
När sedan under det nya år-
hundradets första årtionden de un-
der tiden allt starkare vuxna kyr-
komusikaliska strävandena krävde
ett även officiellt framfört och er-
känt uttryck i vårt gudstjänstliga
liv och arbetet därmed överlämna-
des åt tvenne personer såsom ett
slags kommitté för utarbetande av
kyrkomusikaliska bilagor till kyr-
kohandboken, var det naturligt att
biskop Ullman trots sin tilltagande
ålder skulle vara den ene av dessa:
den andre var John Morén. Och
1914 förelåg resultatet av dessas
samarbete i de digra volymerna
Förslag till hymnarium för sven-
ska kyrkan 1—1II, Förslag till ves-
perale för svenska kyrkan 1—II och
Förslog till Missale för svenska
kyrkan med bilagor. Det är dessa
tre kyrkomusikaliska verk som
under det sista årtiondet gett våra
svenska gudstjänster högtidlighet
och satt sin prägel på vår svenska
kyrkosång under ett skede då guds-
tjänstens högtidlighet förnummits
rikare och den svenska kyrko-
sången klingat mångstämmigare än
förut kanske på århundraden. Jag
behöver ju blott erinra om att ge- ’
nom detta förslag till vesperale de
högtidliga vespergudstjänster fått
sin fasta gestalt, som hört med till
snart sagt varje större kyrklig sam-
varo eller kyrklig högtid i vårt
land under dessa år.
Med dessa arbeten är biskop
Ullmans officiella medverkan i
kommittéer och uppdrag för
svenskt gudstjänstliv slutad — jag
bortser då från insatserna vid se-
nare kyrkomöten där han varit när-
varande och liturgiska frågor varit
å bane — men hans intresse att på
olika sätt tjäna vårt gudstjänstliv
var därför ej slocknat, och ett
vackert uttryck tog sig detta in-
tresse, då han gav den samling tan-
kar, maningsord och böner han på
sin höga ålderdom utgivit titeln
Våra högtider (1919 och 1923).
Allhelgonadagen detta år drog ett
högtidligt tåg fram genom Uppsala
domkyrka mot dess altare. Det var,
då de nya biskoparne i Linköping
och Strängnäs i närvaro av repre-
sentanter för systerkyrkorna i Nor-
den och även för fjärmare kyrkor
skulle invigas till sitt ämbete. I
processionens mitt vid ärkebisko-
pens sida gick mer än nittioårig
den gamle Strängnäsbiskopen som
vid altaret till sin efterträdare över-
lämnade kors och stav och satte
mitran på hans huvud. Från stif-
tet gick vid denna enastående hög-
tidlighet ett tack till den vörd-
nadsvärde patriarken för hans
långa in i den höga åldern utförda
biskopsgärning. Från hela Sveri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
