Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
sidan är det utomordentligt svårt
att finna denna tid. De praktiska
övningarna äro redan nu hårt be-
lastade och värre blir det, när ska-
rorna växa så starkt, som nu är fal-
let. En utväg, som man kunde
tänka på, vore att undervisningen
så anordnades, att det bereddes
möjlighet för de teologie stude-
rande att redan på ett tidigare sta-
dium deltaga i dessa övningar.
Jag tillåter mig att framlägga
också ett annat förslag. Domkyr-
korna i våra <universitetsstäder
skulle här kunna giva en utomor-
dentlig hjälp. Stiftskyrkorna över-
huvud måste mer än som hittills
skett besinna sitt ansvar att gå i
spetsen, när det gäller gudstjänst-
livets utgestaltning. Men detta gäl-
ler alldeles särskilt om universitets-
städernas domkyrkor. På många
andra håll, såsom t. ex. i England,
mötas de teologie studerande av ett
rikt dagligt gudstjänstliv, vilket om-
ramar studierna. Det vore icke ur
vägen, om vi här i Sverige kunde få
någon slags motsvarighet härtill —
i former, som för oss vore lämpliga
och naturliga. Här kunde universi-
tetsstädernas domkyrkor rycka in
— och de borde göra det. I dessa
domkyrkor borde det finnas ett rikt
och rent utgestaltat gudstjänstliv,
som kunde vara av förebildlig na-
tur och där möjlighet gåves för de
teologie studerande till en fort-
gående liturgisk uppfostran under
hela studietiden. Jag tänker nu
icke närmast på de ordinarie hög-
mässogudstjänsterna utan framför
allt på de s. k. bigudstjänsterna.
Skulle det vara otänkbart, att det
här ordnades mera regelbundet
återkommande morgon- och afton-
gudstjänster, delvis av rent liturgisk
karaktär, och att därvid de teologie
studerande skulle kunna medverka
vid responsorierna? En dylik möj-
lighet till aktivt deltagande under
Gustaf Aulén
studietiden skulle kanske mera än
något annat uppfostra både till li-
turgisk smak och stilkänsla och till
insikt om de djupa religiösa värden,
som ligga inneslutna i gudstjänstens
liturgiska sida.
Säkert är, att också den liturgiska
läsningen behöver omsorgsfullare
vård, än den nu i allmänhet har.
Undervisningen på detta område är
otillräcklig och lämnar mycket öv-
rigt att önska. Svårigheten ligger
härvid framför allt i att finna en
lämplig ledare för övningarna. Ve-
derbörande måste både vara hem-
mastadd i röstkultur och äga ett
osvikligt sinne för altarläsningens
karaktär. De blivande prästerna be-
höva mer än väl hjälp i båda dessa
hänseenden. Det är utomordentligt
viktigt, att de lära sig att använda
rösten väl, så att den icke slites ut
1 förtid. Men det är icke mindre
viktigt, att den som här skall giva
handledning, har ett osvikligt sinne
för altarläsningens karaktär, sinne
för den värdiga föredragning, vil-
ken skyr allt deklamatoriskt effekt-
sökeri som pesten och vilken låter
personen träda tillbaka, så att all
uppmärksamhet drages icke till li-
turgen utan till innehållet i gudsor-
det och bönerna.
Mycket kunde vara att tillägga
om detta ämne: prästernas litur-
giska och kyrkomusikaliska utbild-
ning. Jag gör emellertid blott ännu
ett par randanmärkningar. Ömnsk-
värt vore, att alla präster åtminstone
nödtorftigt kunde spela en koral.
Detta skulle vid många tillfällen
vara dem till oskattbar hjälp. I
varje fall borde undervisning i ko-
ralspel erbjudas de teologie stude-
rande. Ännu en sak: psalmvalet för
gudstjänsterna är en högeligen vik-
tig sak. Man kan knappast lägga ned
för mycken omsorg härpå. Men för
att kunna välja psalmer rätt ford-
ras också att vara åtminstone i nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
