Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De-temporeprincipen i högmässan 83
mande torde icke minst de mången-
städes förekommande duplikatio-
nerna göra behovet av alternativ
påtagligt, så att han, då han sön-
dagligen tvenne gånger har att upp-
repa samma ritual, icke under allt-
för lång följd av sön- och helgda-
gar måste i allt vara bunden vid
samma ord.
Av hänsyn såväl till kyrkoårets
utprägling som till församlingens
berättigade krav är det emellertid
uppenbart, att alternativ ej böra
lämnas utan att samtidigt noggran-
na bestämmelser meddelas om huru
de skola fördelas på de särskilda
dagarna. För prästerligt godtycke
vare sig att underlåta brukandet av
alternativ eller att variera på ett
självsvåldigt sätt får fritt spelrum
ej ges.
Skall vidare kyrkomenigheten
kunna fostras till deltagande i guds-
tjänsten, måste den vid dess början
kunna veta, vad som i liturgien
skall förehavas. Näppeligen finnes
något för andakten så störande som
obehöriga överraskningar i ritualen.
Vi övergå så till en detaljgransk-
ning av högmässoordningen, under
särskilt beaktande av vad som i
sista handboksförslaget framkom-
mit.
Introituspsalmen.
Genom anvisningen i 1894 års
handbok rörande valet av introitus-
psalm för vissa av kyrkoårets da-
gar har man slagit in på en väg, på
vilken man i sista handboksförsla-
get gått vidare. Dessa anvisningar
torde kunna få betraktas såsom
början till en normativ introituscy-
kel. De-temporeprincipen är här
alltså fastslagen. Under sådana för-
hållanden förefinnes all anledning
att söka taga steget fullt ut och att
målmedvetet upptaga arbetet på
åstadkommandet av en hela kyrko-
året omfattande serie. Det torde ej
behöva påpekas, att denna fråga
har en syanerligen betydelsefull
kyrkomusikalisk sida, då en fast se-
rie introituspsalmer gåve organis-
ten tillfälle till em sorgfälligare för-
beredelse för det viktiga introitus-
preludiet och lämnade möjlighet till
skapandet av en orgellitteratur till
hans hjälp, däri hänsyn kunde ta-
gas dels till koralen, dels till sönda-
gens kyrkoårsbestämda karaktär.
Därtill må påpekas, att en dylik
agendarisk föreskrift gåve kyrkligt
intresserade möjlighet att på för-
hand förbereda söndagens högmäs-
sogudstjänst. Detta gäller i synner-
het skolans lärare och ungdomsar-
betets ledare. Vad här har sagts,
gäller givetvis i princip även för
gradualpsalmen, varför det ej där-
städes upprepas.
Säsom ett inlägg i diskussionen
om den fasta introitus- och gra-
dualpsalmen må den förteckning,
som tidigare lämnats i denna Tid-
skrift, få betraktas. + (Årg. 1—2.
Dec. 1926—Maj 1927).
Förverkligas detta önskemål,
böra givetvis anvisningarna om
sön- och helgdagens introitus- och
gradualpsalm överföras till evan-
gelieboken.
Introitusantifonierna.
Även på denna punkt har de-
temporeprincipen fastslagits redan
genom de 1917 fastställda antifo-
nierna, vilkas antal ytterligare ökats
i sista handboksförslaget. Fram-
tidsmålet är alltså även här en hela
kyrkoåret omfattande serie.
Håller man detta mål klart i
sikte, måste emellertid på sakens
nuvarande läge den frågan uppta-
gas till debatt, om man verkligen
på den inslagna vägen kan förvän-
tas nå ett lyckligt och framtidsdug-
ligt resultat. Hittills har man vä-
sentligen efter tyskt föredöme sökt
nyskapa en ordning på denna
punkt under ratande av den gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
