- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1928 /
91

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Orgelns användning vid gudstjänsten

K. S. V: och de kyrkosångsförbund,
som kunna ha god råd? Det vore
skada, om detta förnämliga sam-
lingsverk ej uppmärksammades
även i vårt land, där de kyrkomu-
sikaliska intressena på senare år så
väsentligen stegrats.. Vi hänvisa till
n:r 1 år 1928 av tidskriften Evan-
gelischer Kirchengesangverein fär

91

Deutschland, där ett utförligt pro-
spekt återgives, samt till en anmä-
lan i n:r 2 av samma tidskrift, för-’
fattad av d:r Friedrich Blume, pri-
vatdocent vid Berlins universitet;
ovanstående utgör ett sammandrag
ur denna anmälan, avsett för våra
svenska förhållanden.
F: M. Allard.

Orgelns användning vid gudstjänsten.

Då jag på särskild uppmaning
kommer att skriva något om or-
gelns registrering vid gudstjänsten,
vill jag först påpeka, att jag valt
ovanstående rubrik, för att modula-
tionerna från ämnet inte skulle bli
alltför talrika, samt att uppsatsen
närmast avser orglar, innehållande
10 till 20 stämmor. Jag kommer
alltså att närmare ingå på orgelns
användning vid koralspel, mässmu-
sik samt preludier och interludier
vid nattvardsgång. :

I. Koralspelet.

Först vill jag nämna några ord
om psalmsång utan orgelledsagning.
Även för sådan sång borde det fin-
nas utrymme i vår kyrka. Vissa
koralers ålderdomliga stämning
skulle härigenom mera komma till
sin rätt, t. ex. 62 och 424. Dessa
kunde då med fördel sjungas något
raskare, än då orgel användes. På
detta sätt borde Credopsalmen,
n:r 17, utföras. Sjung denna utan
orgel, i raskt tempo samt låt texten
bestämma rytmen, och det skall
visa sig, att melodien är både an-
vändbar och vacker!

Vid vissa enklare gudstjänster
skulle sådan psalmsång skänka en
mera innerlig stämning, t. ex. vid
skriftermålet. Till detta ringes det

ej med kyrkans alla klockor utan
endast med en liten böneklocka, och
prästen kläder sig icke i mässhake.
I harmoni med denna enkelhet
skulle det vara, om sången utfördes
utan orgel, i vilket fall kantorn
lämpligen toge plats, ej på läktaren
långt från den sjungande försam-
lingen utan i dennas närhet. Då
högmässa med nattvardsgång sedan
följer, finns det ju härunder mer än
tillräckligt tillfälle att använda
orgeln.

Vid registrering till koralspel har
man att taga hänsyn till för-
samlingssångens beskaffenhet, me-
lodiens karaktär, psalmtexten och
dagens ställning i kyrkoåret. Man
märker snart, att det är svårt att
giva kejsaren det kejsaren tillhörer,
då text och melodi peka åt vart sitt
håll och kanske inte alls ha med
kyrkoåret att göra. Givetvis måste
man ofta kompromissa mellan olika
hänsyn.

Församlingens sång kan ofta ge
organisten anledning till att lämna
alla teorier om koralernas och mäs-
sans registrering efter kyrkoår, text
och melodi. Till en lovpsalm ön-
skas en mäktig och majestätisk or-
gelklang, men denna visar sig drän-
ka den svaga sången och får därför
övergivas. Motsatsen kan också in-
träffa. Man vill spela en passions-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:18:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1928/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free