Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den evangeliska diktningen
skald, fick tidigt anställning som
kammartjänare hos den i det före-
gående nämnda prinsessan Marga-
reta av Valois, och i hennes omgiv-
ning gjorde han den första bekant-
skapen med den evangeliska upp-
fattningen av kristendomen. År
1525 åtföljde han Frans I under
hans krig i Italien och blev i slaget
vid Pavia som denne tillfångatagen.
Återkommen till Frankrike, sedan
fred slutits, erhöll han efter faderns
död dennes plats som kammartjä-
nare hos konungen. Då 1535 en
förföljelse utbröt mot för kätteri
misstänkta, flydde han till hertigin-
nan i Ferrara Renata, som beskyd-
dade flera för protestantiska tänke-
sätt förföljda, där han även skall
för första gången ha träffat Calvin.
På grund av drottning Margaretas
inflytande återkallad av konungen,
fortsatte han under åren 1537—39
det förut påbörjade översättnings-
arbetet, varvid: han som okunnig i
hebreiska språket begagnade sig av
den framstående orientalisten Va-
tables latinska översättning av psal-
merna. Inalles översattes 30 psal-
mer, vilka i manuskript cirkulerade
inom hovet, där det blev en mode-
sak att sjunga dem. Efter vad som
berättas, skall kejsar Karl V, som
1540 besökte Paris, enligt Frans I:s
önskan av skalden ha erhållit ett
exemplar och för detsamma belönat
författaren med 200 gyllne doublo-
ner (spanskt mynt). 1542 trycktes
de 30 psalmerna med en dedikation
till konungen. Därigenom ådrog sig
emellertid författaren Sorbonnes
förföljelse, då det blev känt, att
även hugenotterna vid sina guds-
tjänster sjöngo psalmerna. För and-
ra gången måste Marot fly från
Paris och begav sig först till Sa-
voyen och sedan till Genéve. Där
stannade han under året 1543 och
översatte på uppmaning av Calvin
103
ytterligare 19 psalmer. Kort där-
efter dog han i Turin, lämnande
sitt översättningsarbete ofullbordat.
Detta fullbordades sedermera av
T heodor de Béze (1519—1605). Född
1 den burgundiska staden Vézelay,
där fadern, som härstammade från
en rik och mäktig burgundisk adels-
släkt, var kunglig ståthållare (Bailli)
och bodde i stadens slott, åtnjöt
denne dels i föräldrarnas hem, dels
hos en i Paris bosatt farbroder
uppfostran och vård under sin för-
sta: ungdom. Därefter sändes han
till Orléans, där han erhöll under-
visning av en ansedd tysk lärare
vid namn Wolmar, som uppehöll sig
där och gav undervisning i klas-
siska språk. Denne lärare fick icke
blott betydelse för hans språkkun-
skap, utan utövade även genom sin
bildning och sin evangeliska from-
het ett varaktigt inflytande på hans
personlighet, och då Wolmar blev
kallad att intaga en plats som lärare
vid den nyss grundade akademien
i Bourges, så åtföljdes han även dit
av den unge de Beze. Tyvärr upp-
hörde förbindelsen med den om-
tyckte läraren, då denne på grund
av Frans I:s edikt mot nyheterna
på det religiösa området måste
lämna Frankrike och återvände till
sin hemort. Enligt faderns önskan
ägnade sig sonen vid universitetet i
Orléans åt juridiska studier och
efter avlagd licentiatexamen begav
han sig till Paris för att börja sin
juridiska verksamhet. Detta över-
ensstämde dock föga med hans inre
kallelse. Han levde i den sorgfria
tillvaro, vari han genom sina an-
förvanters ekonomiska uppoffring-
ar blivit försatt, blott för litterära
sysselsättningar och intog en fram-
stående plats inom en krets av litte-
ratörer och vitterlekare, utgav en
samling av ungdomsdikter på latin
och fick därigenom rykte om sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
