Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den evangeliska diktningen 113
Den evangeliska diktningen inom den reformerta
och lutherska kyrkan i Frankrike.
IL.
Den evangeliska diktningen under det 18:de och 19:de år-
hundradet.
1. Den reformerta kyrkans diktning.
I det föregående har den revision
av Psaltaren, som mot slutet av det
17:de århundradet ägde rum, blivit
omnämnd. Den man, som varit
mest verksam vid denna revision,
Pictet, var dock icke tillfredsställd
med endast denna reform i fråga
om kyrkosången, och han önskade
en förbättring i ännu ett annat av-
seende. I förening med tvenne kol-
leger, professorerna Calendrin och
Turettini, framhöll han i en skri-
velse till rådet, att man blott ägde
en sång, hämtad ur det Nya testa-
mentet, och att det skulle vara en
lycklig reform, om man jämte de
psalmer, som innehöllos i den. ver-
sifierade Psaltaren, även ägde sång-
er (cantiques), som besjöngo evan-
geliets tilldragelser och de fräls-
ningssanningar, vilka härmed stodo
i beröring. Prästerskapet (La Vé-
nérable compagnie), understött av
rådet, uppdrog åt Pictet att författa
dylika sånger. För första gången
sjöng man vid en nattvardsgång un-
der året 1705 en av de 12 sånger,
vilka enligt den tillsatta gransk-
ningskommissionens beslut blivit
placerade i slutet av psaltaren. Pic-
tet hade förut anonymt utgivit 54
sånger och författat ett lärt företal,
i vilket. han påvisat, huru avsjung-
andet av sånger med evangeliskt in-
nehåll var brukligt redan under kyr-
kans första århundraden. >»Om>,
hette det, »för de kristne det är en.
stor fröjd att sjunga om Guds under
i. skapelsen och med. avseende på Is-
raels folk, huru borde de icke gläd-
jas åt och sjunga om frälsningens
under». Härmed var början. gjord,
och överallt inom den reformerta
kyrkan blevo snart de nämnda 12
eller ett något ökat antal sånger vid
gudstjänsten använda som tillägg
till psaltaren. Pictets sånger äro
dels versifierade berättelser ur den ’
evangeliska. historien, dels parafra-
ser ur det Nya testamentet, dels
självständiga lovsånger. De först-
nämnda ha i allmänhet ej kommit
till större användning. Bland para-
fraserna må nämnas Béni. soit åå ja:
mais le grand Dieu d’Israöl (Zacha-
rias lovsång) och A celui qui nous
a sauvé (Str. 2, juf. Uppenb: 4: 11).
Hans högtidskväden Faisons écla-
ter notre joie (vid julen), Entonhons
dans ce jour un Cantique (vid påsk),
Venez chrétiens et contemplons (vid
Kristi himmelsfärdsdag) och Célé-
brons tous par louanges (vid pingst)
räknas till de finaste festkväden,
som den religiösa sånglitteraturen i
Frankrike äger. Hans nattvards-
sånger Peuple chrétien, ton Sauveur
charitable och Tes biens, O Dieu,
sont infinis äro även värderade för
den innerlighet, som i dem möter
OSS. : :
Överallt i Europa, där franska
flyktingar funnit en tillflyktsort,
höllos gudstjänster, vid vilka ej alle-
nast stycken ur den versifierade
Psaltaren utan: även s. k. cantiques
sjöngos.. "Någon större tillökning av
förrådet. på; de sistnämnda :vanns
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
