Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den evangeliska diktningen 133
Den evangeliska diktningen inom den reformerta
och lutherska kyrkan i Frankrike.
I.
2. Den evangelisk-lutherska kyrkans diktning.
Såsom vi sett, använde den refor-
merta kyrkan i Schweiz och Frank-
rike ända till början av 18:de år-
hundradet ingen annan sångbok vid
sina gudstjänster än den av Marot
och de Béeze versifierade psaltaren.
Där lutherska församlingar upp-
stodo bland en fransktalande be-
folkning, sjöngo även dessa vid sina
gudstjänster Davids psalmer, men
kunde helt naturligt ej lämna obe-
gagnad den vackra hymnologiska
skatt, som den lutherska kyrkan i
Tyskland ägde sedan Luthers och
hans efterföljares dagar, varför de
värdefullaste tyska psalmerna blevo
översatta till franska språket. I
Montbéliard, som omfattar de 4 pro-
vinser, vilka sedan medeltiden till-
hört de Wärtembergska hertigarne,
hade reformationen i luthersk anda
blivit genomförd. Där utgav en
fransk luthersk pastor Matthieu Bar-
thol en översättning av tyska sånger,
författade av »Luther och andra
kyrkans lärda män». Då Ludvig
XIV utan vidare tillägnade sig delar
av Tyskland, bland dem Strass-
burg, förband han sig genom en
traktat att respektera trosfriheten.
Är 1680 upprättades en fransk-
luthersk gudstjänst i Strassburg.
Balthasar Ritter, fransk pastor i
Strassburg, lät i sammanhang med
gudstjänstens upprättande trycka
Barthols översättningar och bifogade
själv några sånger. Denna samling
utkom under titeln Cantiques spiri-
tuels, och 1723 utgavs en ny upp-
laga av tvenne pastorer, som här-
stammade från Montbéliard, David
Wild och George Adam Nigrin. Un-
der det 18:de århundradet blev
denna samling flera gånger om-
tryckt, dels utan och dels med ut-
sättande av årtal (1747, 1758, 1768,
1778), och då Fredrik Charles Baer,
präst vid den svenska legationen i
Paris, lät hålla gudstjänst på fran-
ska språket i sitt kapell, användes
därvid nämnda sångsamling. Upp-
lagan av år 1747 är en fullständig
omarbetning. Den redigerades av
gymnasierektorn i Montbéliard Leo-
pold Eberhard Bonsen, och poetiskt
begåvad, som han var, försåg han
samlingen med en hel serie av nya
sånger, av vilka flera ännu äro i
bruk. År 1758 blev Bonsens verk
föremål för en grundlig revision av
den nämnde legationspredikanten
Baer, som erhållit detta uppdrag av
de kyrkliga myndigheterna i Strass-
burg. Baers efterträdare som lega-
tionspredikant vid den svenska am-
bassaden Chrétien Gambs, vars äm-
betstid inföll under revolutionen,
skräckväldet och kejsartiden intill
år 1806, lät år 1800 en ny sångsam-
ling utkomma under titeln: Recueil
de Cantiques å Vusage des Prote-
stants de la Confession d Augsburg
å Paris. Då genom lagen av d. 18
germinal (1802) religionsfriheten var
tryggad för lutheranerna såväl som
för de reformerta och offentlig
gudstjänst enligt luthersk ritus bör-
jade hållas i Paris, förvärvade sig
konsistoriet rätten till återstoden av
de exemplar av Gambs sångsamling,
som funnos kvar. Då emellertid
antalet av dessa var otillräckligt för
församlingens behov, särskilt under
högtidsdagar, blev konsistoriet nöd-
sakat att låta trycka på lösa blad de
sånger, som vid varje gudstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
