Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om apostolikum
tionen kring korset ej saknas. Så-
som synes framhåller alltså auktor
betydelsen av fides quae. Det heter
(s. 27): »Att man alltså måste tro
något om Gud för att kunna tro på
honom, det är självklart». Inställ-
ningen mot Niebergall kommer tyd-
ligt till synes, då auktor säger, att
man visserligen ej skall förbise pre-
dikans pedagogiska orientering, men
att kravet på sådan inte får förskjuta
själva grundprincipen, som är evan-
geliets framförande; skulle så ske,
höjes en protest mot detta krav. Jag
tvekar inte att beteckna denna bok
som en av de intressantaste och på
värdefulla uppslag rikaste i princi-
piell homiletik på vårt språk under
de senaste åren. Det är att hoppas,
att den skall bliva läst och beaktad
av alla, som hava att förkunna
evangelium i vår Kyrka.
Greve Ozenstiernas predikosam-
ling bär sin egenartade prägel. Ser
man på formen, är denna i sin re-
serverade förnämitet, som dock
ingalunda saknar värme, så bärig,
att författaren kan taga för predikan
helt främmande, ja triviala motiv
upp i sin förkunnelse, utan att den-
na därför blir trivial. Så är t.ex. fal-
let med predikan på 3. sönd. i Adv.
1927, som börjar på följande, onek-
ligen överraskande sätt: »Tänk dig,
min åhörare, att du står invid ett lo-
komotiv eller annan stor, modern
maskin». Julbönen 1927 innehåller
en måhända alltför detaljerad skild-
och dess ingress 155
ring av belysningen i våra bostäder.
Andra exempel kunna anföras. Det
anmärkningsvärda är emellertid, att
denna förkunnelse trots detta und-
gått all vardaglighet och trivialitet.
Vad som här mest intresserar, är
dock den plats, som tilldelats lyd-
nadsplikten i denna förkunnelse.
Särskilt tydligt kommer lydnadsför-
kunnelsen till synes i avd. III: Lag
och evangelium. Författaren reage-
rar mot den vekliga förkunnelse av
nåd och frid, som han anser prägla
nutida förkunnelse i alltför hög
grad. Man är tacksam för denna
reaktion. Det vilar något av Schar-
taus kärva och salta sundhet i för-
fattarens ord, hur främmande han
än i andra avseenden må stå inför
denne den störste predikanten i Kyr-
kan i vårt land. Detta reaktionära
framhållande av lydnadsplikten gör
författarens förkunnelse till en egen-
artad företeelse i svensk predikan,
som ingen kan underlåta att studera,
som vill känna vår nutida predikan.
Var och en, som själv har att fylla
en förkunnares uppgift, har även
här mycket att lära.
En ny tid håller utan tvivel på att
bryta in. Inom teologien ha vi redan
länge sett dess särprägel. Nu börja
samma drag visa sig i homiletik och
förkunnelse. Det är av synnerligt
intresse att konstatera, ty det visar,
vilken betydelse teologien har för
förkunnelsen. Gunnar Rosendal.
Om apostolikum och dess ingress!"
I. Till svenskan i apostolikum.
Vår nya bibelöversättning synes
lägga en liten ändring i apostoli-
kum nära.
Som bekant har den gamla över-:’
sättningens »Gud Fader» utbytts
mot »Gud Fadern», eller mot »Gud
vår Fader» (t. ex. Gal. 1: 1,2 o. s. v.)
och som en följd därav dess »Gud
+ Red. anmäler i båda fallen en från insändarens avvikande uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
