Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den sextonde tyska Bachfesten
169
Den sextonde tyska Bachfesten.
Torsdagen den 20 september 1928
samlades i den vackra staden Kas-
sel i Tyskland det nya tyska Bach-
sällskapet, som nu räknar ej mindre
än inemot 2,000 medlemmar, däri-
bland ett dussintal svenskar, för fi-
rande av den sextonde tyska Bach-
festen: Från det stora landets alla
hörn och kanter anlände under da-
gens lopp medlemmar av den efter
kriget allt livaktigare föreningen.
Sällskapet, som tagit till sin uppgift
att genom om möjligt årligen åter-
kommande Bachfester och genom
utgivande av värdefull litteratur
sprida kännedom om Johann Se-
bastian Bach och hans mera bety-
dande föregångares och efterföljares
verk, grundades 1899, i samma
ögonblick som det gamla Bachsäll-
skapet efter fullbordat arbete upp-
löstes. Detta år 1850 grundade säll-
skap åter hade haft till arbetsmål
att utgiva en fullständig kritisk upp-
laga av Bachs verk.
Av spetsarna i sällskapet märktes
den från sitt besök i Sverige förlidet
år här kände och högt uppskattade
professorn och universitetsrektorn i
Minster Julius Smend, som sedan
en lång följd av år är sällskapets
ordförande, direktören för Berlins
Singakademi, prof. Georg Schu-
mann, kantorn i Kreuzkirche i Dres-
den, ledaren av den berömda Kreuz-
kören, prof. Otto Richter, den gamle
vördade kyrkomusikkämpen, prof.
Arnold Mendelssohn från Darm-
stadt, universitetsmusikdirektören,
prof. Ernst Schmidt från Erlangen
m. fl.
Efter ett kort sammanträde, var-
vid bl. a. beslöts, att nästa års Bach-
fest skulle förläggas till Leipzig, då
Matteuspassionen utan strykningar
kommer att framföras under led-
ning av den nuvarande Thomaskan-
torn, prof. Karl Straube, höll prof.
Max Schneider från Breslau ett fö-
redrag över ämnet » Heinrich Schutz
und wir». Schneider var av den
meningen, att Schiätz verk endast
borde uppföras i den miljö, för vilken
de voro skapade, nämligen den pro-
testantiska gudstjänsten. Schutz”
musik vore gudstjänstmusik och
finge därför aldrig bli självändamål.
Masskörer vore att förkasta, endast
solister eller kammarmusikbesätt-
ning kunde helt uppenbara den
schitzska musikens skönheter. Han
yttrade vidare, att Schäötz musik,
lösryckt från sitt av kompositören
bestämda sammanhang med guds-
tjänsten, skulle verka tråkig och
tröttande, samt underkastade pro-
grammet för aftonens Schätzkon-
sert, som upptog ej mindre än fyra
omfattande verk av den store Bach-
föregångaren, däribland hans Musi-
kalische Exequien och den här i
Storkyrkan uppförda Matteuspas-
sionen, en dräpande kritik. Att
Schneiders prognos i fråga om den
sista punkten ej håller streck, bevi-
sade redan den i Martinskyrkan av-
hållna konserten. Den till sista
plats fyllda helgedomen, rymmande
omkring 3,000 personer, vittnade
om att publiken ej avskräckts vare
sig av namnet Schätz eller av det
så kraftigt tillskurna programmet.
I fulla tre timmar sutto åhörarna
andäktigt lyssnande. Introitus bil-
dade det åttastämmiga »Deutsche
Magnificat», ett praktfullt stycke för
kör a cappella. Vidare förekom som
nämnts mästarens »Musikalische
Exequien>, det första tyska requiet,
till ord ur bibeln. Verket, som sön-
derfaller i tre delar, är komponerat
till Schätz >»Landesvaters», den
gudfruktige och musikaliske Hein-
rich Posthumus Reuss, begravning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
