Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[d
2 Erfarenheter från bruket av >Koraler till Nya Psalmer»
dels medgivande, att en var, som så önskade, ägde att före den 1 janu-
ari 1924 till Kungl. Maj:t inkomma med anmärkningar och erinringar
beträffande psalmbok och koralbok. Kommitterade, utsedda av K. S. V.
och S. A. O. K. F. inlämnade med anledning härav den 5 september
1923 till Ärkebiskopen och Ecklesiastikministern en granskningsreso-
lution, innefattande de erinringar rörande särskilt Nya Psalmer, vartill
de båda sammanslutningarna funnit anledning.
Nya Psalmer och musiken till dem hava sedan slutet av år 1921,
alltså i snart 7 år, kunnat användas av Sveriges kyrkoförsamlingar.
Inom Lunds stift har deras användning ej tagit någon större utbredning,
efter vad dömas kan med ledning av uttalanden från de särskilda för-
samlingarna; detta gäller särskilt sådana Nya Psalmer, som icke ha
koraler gemensamma med dem till 1819 års psalmbok. Melodierna till
dem ljuda icke så ofta, åtminstone i högmässan. Men här och var höras
de dock, och tydligt är, att vissa erfarenheter och dessa både av god och
dålig art under en så pass lång tidrymd därvid visat sig.
Vid den prövning av dessa erfarenheter, som här skall äga rum,
är det givetvis meningen, att endast Lunds Stift må bli det område,
inom vilket undersökningen skall hålla sig. Musiken till Nya Psalmer
kan lämpligast uppdelas i tre grupper:
1) koraler, tagna bland koralerna till 1819 års psalmbok samt andra
goda koraler,
2) goda, men mindre kyrkliga melodier och
3) kyrkligt ovärdiga.
Vilka erfarenheter hava vi av varje särskild grupp från gudstjänstens
synpunkt?
En av oss alla känd och erkänd sak är, att en gudstjänst skall vara
enhetlig och ej visa blandning av än ett, än ett annat; hålla vi fast
härvid, så finna vi, att de koraler till Nya Psalmer, vilka äro tagna bland
koralerna till 1819 års psalmbok eller över huvud taget äro äkta koraler,
som naturligt är, ej äventyra gudstjänstens enhetlighet, de falla så att
säga ej ur ramen, vilket däremot är fallet med de övriga melodierna,
somliga i större grad, andra i mindre. De goda melodier, som anpassats
till andra av Nya Psalmer, men vilka ej bära kyrklig prägel, göra ett
visst våld på högmässan, men kunna vara lämpliga vid vissa andra
gudstjänster. 15 melodier till Nya Psalmer måste få hallstämpeln
kyrkligt ovärdiga och borde icke tona i våra kyrkor. För att taga
endast ett exempel: n:r 581 b »Jag vet en port» har en melodi av karak-
teristisk amerikansk salvelsefullhet och banalitet; ingen torde väl kunna
förneka, att dess upptagande i t. ex. en svensk högmässa och tillsam-
mans med våra värdiga koraler stöter sinnet för högmässans rena
skönhet. Exemplen äro flera. Likasom prästen anser det som otänk-
bart att låta sin predikan glida ut på ett plan, som för till vad som ej
passar in i gudstjänsten, likaså finner den ansvarskännande kyrko-
musikern, att särskilt de kyrkligt .ovärdiga melodierna till vissa Nya
Psalmer ej ha hemortsrätt bland våra gamla sköna koraler.
Det har sagts, att många av melodierna till Nya Psalmer äro kända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
