Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Erfarenheter från bruket av »Koraler till Nya Psalmer
även påvisas erfarenheter om det inflytande på sagda samarbete, som
viss musik till Nya Psalmer haft och har. Den sunt musikaliske prästen
och naturligtvis först och främst den i kyrkomusikaliska ting bevand-
rade prästen kommer utan svårighet till ett givande musikaliskt sam-
arbete med kyrkomusikern, förutsatt att denne senare är väl förtrogen
med sin konst och aldrig glömmer sitt ansvar inför det kyrkomusika-
liska. Dessa båda draga nog försorg om att åtminstone inga kyrkligt
ovärdiga melodier få blanda sig in i allt det värdiga. Det finnes
präster, som nog gärna taga en psalm ur Nya Psalmer, men som också
ha den riktiga känslan av melodiens vikt och därför välja nya psalmer
med gamla koraler, eller med andra goda, för det särskilda gudstjänst-
tillfället ägnade melodier; de välja ej psalm med kyrkligt ovärdig
musik. En omusikalisk präst däremot kan svårligen ha sinne för det
musikaliskt riktiga och än mindre för det kyrkomusikaliska; mycket
bättre blir förhållandet ej heller, om präst eller kyrkomusiker eller
också båda äro — man skulle vilja säga — dilettantiskt betonade i sin
smak. Dilettantismen har mycket på sitt samvete, ej minst inom
kyrkans murar, ty där har man nog ibland fått höra nästan otroliga ting
i musikaliskt hänseende. — De bägge kyrkans tjänare, präst och musi-
ker, som arbeta vid gudstjänsten, behövde ej göra dåliga erfarenheter
vid användandet av Nya Psalmer, om de försökte komma till tals med
varandra, då fråga blir om någon viss melodi till en av dessa Psalmer.
Det kan behövas, att prästen vid val av psalm i tvivelsamma fall kon-
fererar med kyrkomusikern; en melodi kan vara sådan, att organisten
måste reagera: han vore annars ej ärlig i sin gärning. Beklagligt är,
om den med sin uppgift väl förtrogne och för värdig kyrkomusik
ansvarige medtjänaren i kyrkan tvingas att leda en psalm, som endast
har en melodi, då denna är kyrkligt ovärdig: sådant har hänt i detta
stift och haft ledsamma följder i släptåg. I detta fall måste melodien
spelas och får den så preludium i sin egen stil — så, som ett preludium
ju skall vara —, understrykes ovärdigheten. Varför är det för övrigt
nödvändigt att just använda det, som ej är bra, då så mycket värderikt
i stället kan brukas? De melodier i Nya Psalmer, som alldeles särskilt
äro kyrkomusikaliskt olämpliga, utgöra endast ett fåtal — 15 stycken.
Vad som är orsaken till de goda erfarenheter, vilka kunna påvisas
vid användandet av Nya Psalmer, ligger i öppen dag: av dessa psalmers .
173 nummer hava omkring 90 sina melodier ur stora koralboken, och
där ligger ju en stor skatt koraler ända från äldsta tider; Nya Psalmer.
innehåller därtill ganska många koraler dels ur andra källor, dels ny-
komponerade. Bland de senare finnas flera goda, fullt värdiga, t. ex.
ärkebiskopens (n:r 643: »I denna ljuva sommartid») vars början dock
i viss mån lider av någon liten osjälvständighet; vidare Nodermanns
koraler, Otto Olssons m. fl.; de flesta äro mycket sångbara, en egenskap
som bör finnas hos en koral, om denna skall bli en församlings egen-
dom; dock är det icke riktigt att i fordran på sångbarhet lägga den
betydelsen, att de sjungande ögonblickligen skola så att säga »kunna>
koralen: allt måste ha sin vissa lärotid.
Bland de melodier till Nya Psalmer, som icke äro rena koraler, ut-
göras en del av sådana, vilkas bruk vid vissa gudstjänster kan sägas
hava lämnat jämförelsevis goda resultat. I en högmässa höra de icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
