Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"mätt,
Meddelanden 31
het med sin väl disciplinerade kör, som
under hans insiktsfulla och säkra led-
ning med sin friska röstklang förlänade
åt detta klassiska verk den utformning,
som Mendelssohns kyrkliga stil kräver.
Jubileumskonserten kvarlämnade
hos åhörarna ett vackert minne samt
skall, hoppas vi, inleda ett nytt decen-
nium av framgångsrika strävanden.
F. M. A.
Bachs Juloratorium har varit före-
mål för tvenne framföranden denna jul.
På juldagens eftermiddag utsändes de
båda första kantaterna i rundradio från
Stockholm av radions egna krafter un-
der kapellmästare Hellmans ledning.
På trettondedagens afton utfördes det i
Engelbrektskyrkan av dess kyrkokör,
förstärkt med medlemmar av Musika-
liska sällskapet och med orkester från
Konsertföreningen. Dirigent var musik-
direktör D. Åblén. Det måste på det
livligaste beklagas, att icke den senare
musikgudstjänsten utsändes till de tu-
sende radiolyssnarna i stället för den
första. En jämförelse mellan de båda
utfaller så helt och hållet till den sena-
res fördel. Juldagens utsändning från
studion gav även för radiolyssnaren ett
bestämt och starkt intryck av att ett för
gudstjänstrummet avsett verk, sådant
som det Bach’ska, icke tål vid att plan-
teras om i profan miljö. Redan avsaknaden
av stor orgel i studion borde ha för-
bjudit tanken. Kom så därtill, att tiden
för utsändningen syntes för knappt till-
för att verket skulle kunna ut-
föras med det lugn och det avmätta
tidstempo, det kräver för att komma till
sin rätt. Synnerligt märkbart blev detta
i andra kantatens Ööverjordiskt vackra
inledande sinfonia. Själva arbetet med
inövandet, särskilt av solisternas par-
tier, verkade i hög grad vårdslöst. Kom
så därtill, att man följde den uråldriga,
på sina ställen rent anstötliga översätt-
ningen. (Ett exempel må vara nog: Ko-
ralen 17 hade följande lydelse: Se dit, i
krubban ligger där Han, som all makt i
skötet bär! Där djuren föda pläga få,
Nu jungfrubarnet slumra må.) Med de
ekonomiska resurser, som stå den
svenska radion till buds, borde det vara
självfallet, att endast. det bästa erbju-
des lyssnarna och att framför allt Radio-
tjänsts egna utsändningar ligga på den
högsta nivå. Det skulle förvisso av alla
mottagas med största tacksamhet, om
Radiotjänst ville gå i författning om att
hela Juloratoriet komme till utförande,
men då självfallet så, att en kantat
framfördes på var och en av julens helg-
dagar intill trettondedagen, lämpligast
törhända i samband med ’aftonsången.
Engelbrektskyrkans musikgudstjänst,
vid vilken veterligen i år för första
gången framfördes Bachs juloratorium,
var i många avseenden mönstergill.
Översättningen, som verkställts av för-
samlingens kyrkoherde, hade inte bara
lyckligt bemästrat de svårigheter, som
det bitvis svulstiga och platta originalet
reser. Den hade ock väl tillvaratagit de
hjälpmedel, särskilt vid koralerna, som
psalmboken ger. Ställvis reste sig över-
sättningen ’ till verklig monumentalitet.
Utförandet gav i det stora rätt åt ver-
kets inneboende pompösa och gripande
kraft. På två punkter måste emellertid
anmälaren göra reservation. Åhörandet
av tenoren-evangelistens parti var gan-
ska påkostande. Denna krävande del
måste utföras obesvärat ungdomligt för
att ej irritera. I den tredje avdelningen
hade dels inlagts från fjärde kantaten
den s. k. ekoarian, i sig utomordentligt
vacker och förtjänstfullt tolkad, samt
vidare till sist tillfogats femte kan-
tatens inledningskör och juloratoriets
slutkoral, allt i sig pärlor av Bach’sk
tonkonst. Och dock undgick man icke
känslan av att den stränga uppbyggnad,
som Bachs kantater äga, här brutits.
De . tåla icke tillsatser och omkast-
ningar. Å. ÅA.
Griftegårdarna. K. Maj:t har an-
visat 1,000 kr. för utgivande genom för-
eningen för dendrologi och parkvård
av en handbok rörande kyrkogårdars
anläggning och skötsel.
Öppna kyrkor! Från och med nyår
kommer ’Linköpings Domkyrka att fritt
hållas öppen från klockan 8 f. m. till 8
e. m. för dem, som vilja tillbedja där
eller bese kyrkan. Ett högeligen gläd-
jande tecken och ett föredöme, värt att
följas, så mycket mera som denna fråga
så ofta debatterats i tidningarna, utan
att man lyckats komma till åtgärder på
grund av de med saken förknippade
ekonomiska förhållandena. Städernas, i
synnerhet stiftsstädernas, föresyn efter-
lyses därför, så kan man törhända så
småningom våga hoppas, att också
landsortens kyrkor åtminstone under
sommartiden kunde öppna sina portar.
Det är beklämmande att komma till
Gudshuset och på dess port finna var-
ningstavlan:: »Kyrkan kan beses efter
anmälan hos vaktmästaren, som bor där
och där. Inträde öre.» Man gör
sig med nödvändighet frågan: Kyrka
eller Museum?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
