Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges första svenska kyrkohandbok 55
välgörande studium för envar, som anser varje avvikelse åt höger från
den uppfattning i liturgiska ting, som representeras av Olavus Petri,
som ett avsteg från den rena evangeliska läran.
Man må emellertid bedöma Olavus Petris reformatoriska arbete
huru som helst, faktum kvarstår, att Olavus Petri under alla förhållan-
den måste betraktas som det svenska gudstjänstskickets nydanare. Den
som vill göra rättvisa åt honom i detta stycke, måste komma ihåg de
stora svårigheter, han hade att övervinna, samt att det alltid är lättare
att efteråt kritisera än själv göra något bättre. När i det följande en
del av Olavus Petris liturgiska reformverksamhet skall upptagas till
skärskådande, är det därför icke för att påpeka fel och brister i hans
arbete, ehuru detta naturligtvis icke kan undvikas. Men det är ej heller
för att över Olavus Petri såsom liturgisk reformator skriva ett äreminne
av den okritiska typ, som ej är så sällsynt, då det gäller att framhålla
reformationens välsignelser. Avsikten med dessa rader är fastmera blott
att söka klargöra de ledande grundsatser, efter vilka Olavus Petri verk-
ställt sin bearbetning och försvenskning av den medeltida gudstjänst-
bok, som plägar gå under namnet »manuale»> eller »rituale».
Det medeltida manualet motsvarade icke vår nuvarande kyrkohand-
bok utan endast ungefär en tredjedel därav. Kyrkohandbokens båda
första kapitel — om den allmänna gudstjänsten och kyrkobönerna —
återfinnas under medeltiden i missalet och breviariet. Kapitlet om kon:
firmationen samt de sista kapitlen (om kyrko-, biskops- och prästvig-
ning) motsvarades under medeltiden av en särskild liturgisk bok
— pontificalet — som innehöll ritualen för de för biskopen reserverade
handlingarna. Det medeltida manualet innehöll sålunda endast formu-
lären för vad vi nu bruka kalla de prästerliga förrättningarna ute i
församlingen, såsom dop, vigsel, jordfästning m. m. Sveriges första
Svenska handbok följer på denna punkt den medeltida traditionen;
först 1614 infogas mässan i handboken, och icke förrän 1811 införas
ritualen för de biskopliga funktionerna. Det är sålunda endast Olavus
Petris liturgiska nydaningsverk, i den mån det har avseende på de
prästerliga förrättningarna, som i det följande kommer att beaktas.
Den yttre anledningen till utgivandet av trycket av Sveriges första
svenska handbok ? blev det i februari 1529 hållna kyrkomötet i Örebro.
Om detta betydelsefulla koncilium skall här icke ordas, då en särskild
artikel av annan författare ägnats däråt i detta tidskriftshäfte. Vi
1 1529 års Handbok är senast omtryckt i Olavus Petris Samlade skrifter,
Upsala 1914 ff., del II. Tidigare har den (med historisk kommentar) utgivits av
O. Quensel i hans Bidrag till svenska liturgiens historia I, Upsala 1890. Ett avtryck
finnes även hos Troil, Skrifter och handlingar til uplysning i svenska kyrko- och
reformationshistorien, del IIT, Upsala 1791.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
