- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1929 /
111

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Musikhistoriska lärdomar 111

praktiseras, utan efter gehör. Hela den tid, som anslås för detta
ändamål, är bortkastad. Om barnen i stället under denna tid finge
lära sig noterna och det elementäraste i samband därmed, (även om
inte något annat kunde medhinnas), så vore detta vida värdefullare
än de visor och hymner, de med mer eller mindre stor möda lära sig
utantill efter gehör för att snart glömma utan att äga den erforderliga
kunskapen att på egen hand inlära den enklaste melodi.

Vad en sångundervisning, någorlunda rätt bedriven, kan åstad-
komma för resultat, visar oss i nyaste tid Schweiz, som i början av
1800-talet räknades som ett omusikaliskt och barbariskt land men nu
snabbt vunnit en ganska vacker musikkultur, åtminstone i en del kan-
toner. Den reformerta lärans fientliga stämning mot tonkonsten hade
där, liksom puritanernas uppträdande mot den högtstående musik-
kulturen från drottning Elisabeths tid i England, förkvävt all högre
musikodling. Vad mänsklig kortsynthet och oförstånd förstört, måste
sedan uppbyggas med stor möda under många generationer.

För Sveriges vidkommande skulle det säkerligen vara nyttigt med
en undersökning av de musikresultat, som uppnås i svenska skolor.
Jag har anledning frukta, att resultatet skulle bli högst nedslående.
Den svenska kyrkan synes mig i varje fall ha ett rikt verksamhets-
fält liggande öppet för sig: att vårda sig om sångundervisningen, inte
bara därför att den är pedagogiskt viktigast, utan emedan den är så
försummad och för kyrkan själv så viktig. När skall det egentligen
gå upp för Sveriges kyrkofolk, att den starkaste bundsförvant kristen-
domen i alla tider ägt, varit och allt fortfarande är den goda Fru
Musica, varom Luther fällde sitt bekanta vackra omdöme? Varför
har den lutherska kyrkan glömt sin egen reformators tydliga på-
pekande av tonkonstens roll? Finnes det något hållbart skäl, varför
vår kyrka skall vara dispenserad från att följa Luthers anvisning i
just detta enda fall?

Carl-Allan Moberg.

Den unisona körens uppgifter vid högmässan.

M DEN unisona körens stora betydelse för kyrkosången och guds-
tjänstlivet har det ofta vittnats. Vi behöva blott slå upp företalen

till Sv. Mässan och Lindegrens koralbok för att finna de varmaste
förespråkare för densamma. Men ändock ha många präster och kyrko-
musiker m. fl. ej fått ögonen öppna för nödvändigheten av, att sådana
körer bildas. Så småningom skall väl den uppfattningen dock tränga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1929/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free