Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Den praktiska pråstutbildningen:
fättå jämväl två terminer: den första förlagd till universitetet och den
senare till stiftsstaden. Det förutsätter, att i stiftsstaden upprättas, .
under biskopens ledning, med domprostens och tillgängliga prästerliga
krafters medverkan, en »stiftsskola> med praktiska övningar. Övnings-
tillfällena där äro ju ojämförligt rikare än mångenstädes eljest. Under
hela terminen pågår livligt expeditionsarbete. Om den blivande
prästen här också icke kan följa hela konfirmåndundervisningen, kan
han dock bli i tillfälle att ta del i uppläggningen eller avslutandet av
densamma och har i gengäld flerstädes möjlighet att auskultera i flera
grupper. Det frivilliga församlingsarbetet är väl oftast rikast i stifts-
staden. Befunnes så lämpligt, kunde någon del av arbetet förläggas
till någon grannförsamling. Denna kurs i stiftsstaden avslutas så med
den egentliga prästexamen.
En så ordnad praktisk teologisk utbildning synes mig, på samma
gång som den väcker till liv gamla traditioner, tillvarataga de för-
delar, som centralstyrelsens förslag onekligen innebär. Övningstill-
fällena mångfaldigas i samma mån som övningsplatserna. Biskopen har
möjlighet att på ett ingående sätt lära känna den blivande prästen,
vilket givetvis är en betydlig fördel, särskilt vid de första missiven.
Den blivande prästen lär känna stiftet, och något, som verkligen kunde
kallas för stiftstraditioner, skulle arbeta sig fram. Övergången från
de teoretiska studierna till det praktiska arbetet skulle ske mjukare än
nu till ömsesidig båtnad för de unga prästerna och församlingarna.
Terminen i stiftsstaden skulle bilda en naturlig avslutning på studierna
och tillika vara en ingång, en inövning i den kommande gärningen. ’
A. Adell.
Till prefationens musikaliska historia i Sverige.
LAND DE ur liturgisk synpunkt intressanta bestämmelser, som
B antogos på det kombinerade riks- och kyrkomötet i Stockholm
sommaren 1574, finnes även följande stadgande: »>Till thett Siette,
Effter forsamblingen haffuer then machtt at hoon vidh Herrans Natt-
uardz handell, kan skicka och lagha medh the vttuertes Medell tingh,
som äre Cristelige sånger, Collecter, Ceremonier så att alle tingh måtte
skickeligen tilgåå i forsamblingenne gudi til ähra och forsamblingenne
til forbättringh, Så är for gott anseedtt att the laudes in Veteri Ecclesia
[som] haffua varit sungne in praefatione, som the haffua kallat:
Nempligh, Per quem Maiestatem tuam laudant angeli etc, måå her-
effter strax effter Insättelsens ordh som lyda om kalcken, siunges aff
honom som Messan holler vid samma Thoon som Insettelsens ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
