Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkliga Frivilligkårens i Upsala kyrkomusikaliska verksamhet 187
förnyelsesträvande på det liturgiska och kyrkomusikaliska området
inom studentvärlden kan utgå, ligger det ju närmast till hands att
tänka på den gamla »korstågsrörelsen» från detta sekels första år-
tionde och dess avläggare, Kyrkliga Frivilligkåren. Så är också
fallet. .
Numera består en mycket viktig del av Kyrkliga Frivilligkårens
i Upsala arbete just av dess körs insats i Uplandsförsamlingarnas
gudstjänstliv. Och denna kör saknar icke uppgifter. Det går numera
sällan någon söndag under terminerna, då studenterna befinna sig i
universitetsstaden, som kören icke är kallad till någon kyrka i när-
heten av Upsala för att med sin medverkan höja andakten i templen.
Någon gång kan det vara högmässa, men i allmänhet kan man icke
komma ifrån förrän mot aftonen och således fira aftongudstjänst, då
företrädesvis vesper eller någon gång completorium,
Såsom av namnet framgår, är kören helt sammansatt av frivilliga
krafter. Omkring 20 personer torde vara det vanliga antalet körmed-
lemmar. Dessutom medföljer Frivilligkårens organist, och även
liturg och predikant hämtas oftast ur dess medlemmars led.
Vad dessa gudstjänsters liturgiska och kyrkomusikaliska utgestalt-
ning beträffar, är först att säga, att man strävar efter att intet må före-
komma, som faller utanför ramen av verklig gudstjänst, kyrklig guds-
tjänst. Det nya Vesperalet av år 1925 kommer i allmänhet till an-
vändning, och det förefaller, som om kören själv alltmer älskar sig in
i den djupa och objektiva kristendom, som ligger förborgad i cantus
gregorianus. Psalmodieringens svåra men utomordentligt sköna konst
övas flitigt. — Och i fråga om hymnsången står ett namn städse i för-
grunden: J. S. Bach. Det Willnerska häftet Bach-sånger, arrangerade
för blandad kör, är näst Vesperalet och Psalteriet körens käraste
egendom.
Någon gång vill kören också försöka sig på större uppgifter. Så-
lunda gavs i Helga Trefaldighetskyrkan, Upsala, i april 1929 en kon-
sert till stödjande av körens verksamhet. Programmet var helt ägnat
J. S. Bach och upptog förutom a cappellakörer kantaterna Nr 95
(Christus, der ist mein Leben) och 161 (Komm, du sässe Todesstunde),
båda med orkester, sammansatt av medlemmar ur Akademiska kapel-
let. Den kritik, som kom denna prestation till del, var i hög grad
gynnsam. Kyrkan var fylld till sista plats, och mer än en av åhörarna
torde ha fått ett förblivande intryck av Thomaskantorns underbara
konst och djupa kristendom. Kanske vore det rättare att kalla denna
konsert en gudstjänst.
Ett namn känner jag mig till sist förpliktigad att nämna. Körens
>kantor» och dirigent, teol. stud. Ingvar Sahlin har, alltsedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
