Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzersonaten - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke finns något samvete bland dem, som föra ett
sådant liv, utom, om jag så får säga, det samvete,
vars krav dikteras av den allmänna opinionen och
av strafflagen. Men ingendera av dessa båda
kränkes härvidlag. Man behöver icke förebrå sig inför
den allmänna opinionen; alla göra detsamma, både
Marja Pavlovna och Ivan Sacharytj. Varför
skulle man också uppföda tiggare eller beröva sig själv
möjligheten att deltaga i sällskapslivet. Att göra
sig förebråelser inför strafflagen eller frukta den
behöver man inte heller. Dåliga flickor och
soldathustrur kasta sina barn i dammar och brunnar; dem
måste man förstås sätta i fängelse, men hos oss
sker allt i rättan tid på ett städat sätt.
Så genomlevde vi ännu två år. Medlet, som den
fähunden till läkare föreskrivit, började tydligen att
verka. Hon blev fysiskt kraftigare och
blomstrade upp till en sista fägring såsom den flyende
sommaren. Hon kände på sig detta och började
sysselsätta sig med sig själv. Hon utvecklade ett slags
utmanande skönhet, som oroade människor. Hon
ägde den fulla kraften hos en trettioårig, välfödd,
retlig kvinna, som upphört att föda barn. Hennes
åsyn ingav oro. När hon gick fram bland en grupp
män, drog hon allas blickar till sig. Hon var som
en gödd häst, som fått stå förspänd för länge, innan
man selar av honom. Hon var utan tyglar liksom
nittionio procent av våra kvinnor. Jag kände det
och blev förfärad.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
