Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreutzersonaten - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åskådningen, att det enda här på jorden, som är
värt vår uppmärksamhet är kärleken. Hon blev
gift och fick erfara något av denna kärlek men icke
på långt när det, som man lovat henne och som hon
väntat, utan fastmer en myckenhet av missräkningar
och lidanden och så denna oväntade plåga — alla
dessa barn. Denna plåga hade gjort henne alldeles
utmattad. Och nu hade hon tack vare de
tjänstvilliga läkarna fått veta, att man kunde komma till
rätta också utan barn. Hon gladde sig, prövade
möjligheten därav och levde nu åter för detta enda,
som hon visste om — för kärleken. Men en med
svartsjuka och all slags ondska behäftad mans
kärlek var det icke hon åtrådde. Hon började
föreställa sig en annan, ren och ny kärlek; åtminstone
trodde jag det.
Och så började hon se sig omkring, som om hon
väntade något. Jag såg det och kunde icke undgå
att oroa mig. Titt och tätt hände det, att hon, då
hon talade med mig genom andras förmedling, d.
v. s. talade med obehöriga men riktade sina ord till
mig, att hon då uttryckte sig vågat utan att tänka
på, att hon för en timme sedan sagt raka
motsatsen; hon kunde halvt på skämt fälla sådana
yttranden, som att en moders omsorger vore bedrägliga
och lönlösa, att det icke lönade sig att ägna sitt liv
åt barnen, att hon vore ung och kunde njuta av
livet. Hon sysselsatte sig nu mindre med barnen och
icke med samma förtvivlade iver som förut; i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
