Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivan Iljitj död - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hålla uppe hans ben och samtala med honom. Och
märkvärdigt nog tyckte han sig må bättre, medan
Gerasim höll hans ben.
Alltifrån denna tidpunkt började Ivan Iljitj allt
som oftast kalla på Gerasim och förmå honom att
hålla upp benen på sina axlar. Och han tyckte om
att prata med honom. Gerasim gjorde detta med
en lätthet och villighet och anspråkslös godhet, som
rörde Ivan Iljitj. Alla andras hälsa, livskraft och
raskhet sårade Ivan Iljitj, men icke så Gerasims
livskraft och raskhet; långt ifrån att göra honom
förbittrad ingav den honom lugn.
Ivan Iljitjs största plåga var lögnen, — den av
alla, hur det nu kunde komma sig, erkända lögnen,
att han endast var sjuk men icke dödens, och att
han endast behövde vara lugn och kurera sig, så
skulle resultatet bli mycket bra. Men själv visste
han, att vad man än toge sig till med honom, så
skulle alla andra resultat utebli utom ökade
kvalfyllda plågor och därefter döden. Och han
plågades av denna lögn, plågades av att människor icke
öppet tillstodo det, som alla visste och han själv
visste, utan hellre ljögo över honom och hans förfärliga
belägenhet och önskade, att han deltog i denna lögn,
och tvungo honom därtill. Lögnen, lögnen, som
diktats aftonen före den dag, som skulle ringa in
hans död, denna lögn, som måste sänka den
fruktansvärda, högtidliga dödsakten till nivå med alla
möjliga visiter, gardiner, stör till middagen..., den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
