Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII.
En af orsakerna, hvarför Tom småningom
glömde sina hemliga bekymmer, var att hans
tankar funnit en ny och viktig sak att sysselsätta sig
med. Becky Thatcher hade slutat att besöka skolan.
Tom hade under ett par dagars tid kämpat med
sin stolthet och försökt att »ge henne på båten»,
men misslyckats. Han öfverraskade sig med att
stryka kring hennes fars hus om kvällarna och känna
sig högst olycklig. Hon var sjuk. Tänk, om hon
skulle dö! Den tanken kunde göra honom
vansinnig. Han intresserade sig icke längre för krig,
icke ens för sjöröfveri. Lifvet hade icke längre något
lockande, det var bara ledsamhet och dysterhet
alltihop. Han öfvergaf sitt tunnband och sitt
bollträ, han fann icke längre något nöje i dem.
Hans tant blef bekymrad och började försöka
alla slags läkemedel på honom. Hon var en af dessa
personer, som svärma för patentmedicin och alla
nykläckta metoder att skapa hälsa eller förbättra
den, och hon experimenterade envist med dem.
När något nytt i den vägen dök upp, gick hon i
riktig feber, tills hon fått försöka det — icke på sig
själf, ty hon var aldrig sjuk, utan på hvilken annan
som hälst hon fick fatt i. Hon subskriberade på
alla »hälso»-tidskrifter och frenologiska
humbugs-verk, och den högtrafvande okunnighet, hvaraf de
voro uppfyllda, var balsam för hennes själ. All
den smörja de innehöllo om luftväxling, hur dags man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:20:43 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0097.html
