Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samma afton voro Tom och Huck färdiga för
sitt äfventyr. De drefvo omkring i närheten af
värdshuset till efter klockan nio, den ene på något
afstånd bevakande gränden, den andre
värdshusporten. Ingen kom in i gränden eller lämnade den.
Ingen liknande spanjoren trädde in eller ut genom
värdshusporten. Natten lofvade att bli lämplig, så
att Tom gick hem, sedan den öfverenskommelsen
träffats, att om det blef tillräckligt mörkt, så skulle
Huck komma och jama, och Tom skulle då smyga
sig ut och försöka sina nycklar. Men natten höll sig
klar, och Huck slutade sin vaktgöring vid tolftiden
och gick till sängs i ett tomt sockerfat.
På tisdagen hade gossarna samma otur, äfven
onsdagen. Men torsdagskvällen såg mer lofvande
ut. Tom smög sig ut i god tid med sin tants gamla
blecklykta och en stor handduk för att med dess
tillhjälp förvandla den till en blindlykta. Han
gömde lyktan i Hucks sockerfat, och vaktgöringen
började. En timme före midnatt stängdes värdshuset,
och dess ljus, de enda i grannskapet, släcktes. Ingen
spanjor hade synts till; ingen hade gått in i eller
lämnat gränden. Alla omständigheter voro gynnsamma;
det svartaste mörker rådde, den fullkomliga tystnaden
afbröts endast emellanåt af åskans aflägsna
mullrande.
Tom tog sin lykta, tände den inne i fatet, svepte
väl in den i handduken, och de två äfventyrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
