Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låtom oss nu återvända till Tom och Becky
och hvad de förehade under besöket i grottan.
De trippade fram under de dystra hvalfven
tillsammans med det öfriga sällskapet och besökte grottans
välbekanta underverk, som man tämligen
öfver-drifvet gifvit sådana klingande namn som »Salongen»,
»Katedralen», »Aladdins palats», m. m. När man
började leka kurra gömma, deltogo Tom och Becky
lifligt, tills ansträngningen började bli litet för
tröttande; då gingo de utför en sluttande gång,
hållande upp sina ljus, och läste det invecklade
nätverket af namn, data, postadresser och
tänke-språk, hvarmed väggarna bjifvit målade alfresko
(i talgljussot). Under det de fortforo att vandra
framåt samtalande, märkte de icke, att de nu befunno
sig i en del af grottan, där väggarna icke längre hade
dessa freskomålningar. De rökte med ljusen in
sina egna namn under ett utskjutande klippblock
och gingo därpå vidare.
Snart kommo de till en plats, där en liten rännil,
som porlade ned öfver klippkanten, medförande en
bottensats af kalkstensgrus, i tidernas längd hade
bildat ett Niagara i spetsar och krås af glänsande,
oförgänglig sten. Tom tvingade in sin lilla kropp
bakom fallet för att illuminera det till Beckys
ögonfägnad. Han fann, att detta vattenfall dolde ett
slags brant, naturlig trappa instängd mellan trånga
väggar, och genast greps han af begäret att bli en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
