Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den hoppande grodan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbluffad, och han var förargad dessutom, men han
hade inte en aning om förhållandet naturligtvis.
Karin tog pengarne och gaf sig i väg; och då
-han kommit i dörren, så pekade han med tummen
öfver axeln — si så här! — åt Daniel; och så säger
han igen mycket långsamt: »Jag för min del kan inte
se någonting på den, som gör den bättre än en ann’
groda.»
Smiley, han stod och ref sig i hufvudet och såg
ned på Daniel en lång stund, och till slut säger han:
»Jag undrar, hvad i all verlden den grodan blef
undanpetad for; jag undrar, om det inte är något på tok
med henne; hon tycks vara ohyggligt oppsväld i alla
fall.» Och så tar han Daniel i kalufven och lyfter på
honom, och så säger han: »Fördömme mina kattor,
om den inte väger sina fem marker!» Och så vände
han den opp och ned, och den kräktes opp två
gånger en handfull med hagel. Och då såg han, huru det
var fatt, och han blef alldeles topp tunnor rasande:
han satte ned grodan och rusade ut efter karln, —
men han fick aldrig tag i honom. Och...»
Här hörde Simön Wheeler sitt namn ropas från
gården och steg upp för att se, hvad det var. Som
han gick, vände han sig till mig med de orden: »Sitt
qvar der ni sitter, främling; jag stannar inte borta en
sekund.»
Men, med er tillåtelse, jag tyckte, att
fortsättningen af den företagsamme landstrykaren Jim Smileys
historia icke just såg ut att kunna skaffa mig mycken
upplysning angående pastor Leonid as W. Smiley, och
derför gaf jag mig af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
