Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manaatte sig en stark och förbittrad opposition, anförd ar de
katholaka biskoparne i republiken. Anande det elände, som
hotade fosterlandet, skyndade många dissidenter att förklara
för ryska ministern, det de ej ville köpa sig sjelfve fördelar
för republikens sönderslitande af inre strider. Mången in*
såg redan nu, att den religiösa frågan blott var en
täckmantel för Rysslands hersklystna afsigter och ett medel att utså
tvedrägt bland pohlackarne.
För att kunna upprätthålla de vid convocationsriksdagen
gjorda grundlagsändringarne och ytterligare befästa kronans
kraft, såg sig konungen nödsakad att vid rikedagens
öppnande skilja sina interessen från Rysslands. Fastän detta
rike, understödt af sina vänner Danmark och England, hade
vid samma tid i förening med Preussen förklarat
dissiden-ternas sak för sin vigtigaste angelägenhet, ändrade det helt
och hållet ton, då konung Stanislaus August, för att vinna
riksdagens bifall, omfattat katholikernas åsigt. Konungen
genomdref att diesidentfrågan blef uppskjuten till riksdagens
slut. Ryska ministern skyndade genast att på det
innerligaste förbinda sig med de mest fanatiska katholikerna,
emedan dessa voro lika fanatiska fiender till konungens vid de
förra riksmötena ökade magt. Detta trädde klart i dagen,
då koncsngens ledare sökte genom öfverrumpling få
genom-drifvet det vigtiga beslut, att riksdagens pluralitet skulle gälla
i alla beskattningsfrågor. Ryska, ministern, hvars
uppmärksamhet blifvit fastad på förslagets omfattande betydelse,
underrättade icke blott enskilda riksdagsmedlemmar, att
kejsarinnan aldrig skulle tåla dess antagande, utan infann sig
ock jernte den preussiske ministern hos konungen för att
formligen protestera, under förklaring, att planens
vidhållande skulle af deras principaler anses såsom
krigsförklaring. Förslaget blef naturligtvis af riksdagen förkastadt.
Med ilbud på ilbud hade konungen af Preussen bestormat
kejsarinnan att uppträda med bestämdhet mot den
förhatliga planen. Efter dess tillintetgörande yrkade under
hotelser de båda bundsförvandternas ministrar i W^rschau, att
de vid convocationsriksdagen fattade beslut, enligt hvilka
allt, som rörde financer och krigsmagt, vore underkastadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
