Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbindelserna med kejsarinnan skulle Ådraga Danmark så
stora comiptions- och rustnings-kostnader, ville detta
försäkra-^ sig mot hvaije personalförändring i Rysslands styrelse,
heldst danska hofvet afvisade Choiseuls anbud af ny
förbindelse med Frankrike. Danmark erbjöd sig derföre att
utvidga den Ar 1765 pA 8 Ar afslutade alliancen till ett
ständigt holsteinskt familj cfÖrdrag, i fall den eventuella tractaten
angående Holstein genast verkställdes. I detta afeeende var
dock kejsarinnans beslut att icke gifva efter. Hon ville
nemligen i framtiden undvika alla förebråelser från sin sons
sida. I sjelfve verket vore all execution af 1767 Ars tractat,
som skedde utan storfurstens fullmyndiga medgifvande,
ogiltig och skulle mAhända i strid mot sitt syfte väcka det
gamla splitet inom oldenburgska huset. Då en närmare
förbindelse mellan Danmark och Ryssland emellertid var
önsklig, skref kejsarinnan ett förtroligt bref till konung
Christian VII, hvari hon, utförande sina skäl mot tractatens
omedelbara verkställande, iofvade att företaga saken, så snart
storfurstens ålder det tillät, sarnt föreslog att familjefördraget
intill déss skulle uppskjutas. Hon röjde emellertid
benägenhet att i afseende på Sveriges angelägenheter sluta den
innerligaste förbindelse med Danmark och tillskynda det
alla möjliga fördelar. Underhandlingen om påskyndandet af
det holsteinska bytet var härmed väl icke alldeles afbruten,
men Danmark hänvisadt till andra fördelar. Den inflytelserike
Panin hade redan lofvat att, ifall de svenska angelägenheterna
kunde ledas med penningar, skulle Ryssland åtaga sig
största kostnaden, samt låtit förstå, att det icke skulle begagna
omständigheterna till sitt eget områdes utvjdgning men väl
till konungariket Danmarks, ifall ett väpnadt ingripande
be-höfdes. En kort tid derefter — i April 1769 — påstods, att
k. Adolf Fredrik ämnade begagna den oro, som i Sverige
förspordes öfver Rysslands och Danmarks rustning, för att
störta constitutionen, och Panin förklarade då närmare sin
mening, enligt hvilken de förbundne i händelse af ett sådant .
konungens steg, genast borde förklara krig, förena med
Norge de svenska landskap, som lågo det närmast, göra
Finland sjelfständigt samt beröfva Sverige dess återstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
