Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödigt vore, tillsvidare uppoffra allt inflytande pä Sveriges
styrelse •).
De hade en tid varit beredda att närma sig grefve
Fer-sen, sora lätsat omsorg om regeringsformens bevarande och
ej heller hade hofvets fulla förtroende. Detta, som velat
hafva constitutionssaken först företagen, hade med missnöje
sett hattarne endast betänkte pA att Återupprätta sin egen
magt, att nr r&det fördrifva alla mössor och insätta sina
vänner pA deras platser. De ekonomiska frågor, för hvilkas
utredning riksdagen förklarats vara sA nödig, hade, äfven de,
blifvit lemnade A sido. Snart hade det emellertid blifvit
klart, att grefve Fersens önskningar vida skilde sig från
dem, som hystes af Sveriges grannar, om han ock ej vore
sinnad att nnderstödja de Frankrikes och hofvets stora
reformplaner, om hvilka hvaije vecka medförde nya vexlande
rykten4). Han ville icke blott sätta sig öfver de skrankor
för representationens rätt att förändra grundlagen, hvilka
motpartiet Ar 1766 upprättat; äfven de af honom sjelf Ar 1756
pA konungamagten laggda band var det hans afsigt att
borttaga. I riksdagens sista timma ville han företaga sAväl denna
fråga som den financiella.
De förbundne minístrame måste då sätta hela sitt hopp
på en underhandling, de länge drifvit. Den talangfullaste
och trolösaste af den sA kallade frihetstidens
riksdagskäm-par, öfverste Pechlin, hade genast efter landtmarskalksvalet
genom en tredje person gifvfc Österman vid handen, att han
visserligen aldrig skulle medgifva dåvarande senatens bibe- *)
») Juel, Stockholm d. 26, 29 April d. 6, 17 Maj, 13 Juni 1769.
*) Juel, Stockholm d. 20 Juni, 29 Augusti 1769. Frankrikes
och hofvets antagna plan, d& den omtaltes mest detaljerad, sades
vara, att l:o konungen skulle enligt 1719 ftrs regeringsform
disponera öfver de högre embetena samt vid de lägres tillsättande kunna gå
utom förslagen •, 2:o konung och råd skulle alldeles afgöra
alliance-frfigor, 3:o konungen skulle ega sluta fred, men senatens pluralitet
att bestämma tractatens artiklar (?), 4:o senaten skulle vara högsta
dämmande instans och intet vad till ständerna ega rum, 6:o en
riksdag skulle ej utan konungens samtycke ega ändra en föregående
riksdags beslut, 6:o konungen skulle ej behöfva kalla ständerna
oftare ttn hvart 10:de år, 7:o konungafamiljens skulder skulle betalas,
8:o tv& senatorer skulla s&som ständernas deputerade insättas i
banken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
