Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäp för att få riksdagsmannavalen i de ofrälse stånden att
utslå till det herskande partiets skada4). Viset är
åtminstone, att valen så ntföllo. Oaktadt denna framgång hade
Österman skäl nog till moderation. Å ena sidan voro
kejsarinnans härar sysselsatta vid Donau och Svarta hafvet,
och det turkiska kriget tog hennes penningtillgångar i
anspråk. Å den andra var Danmark upptaget af vidtgripande
inre reformer och föga hågadt att deltaga i de kostnader,
hvilka svenska riksdagar plägade medföra. Det erinrade, att
ett herskande parti aldrig ville angripa constitutionen.
Dessutom förde det ett kostsamt krig med Algier, som dermed
ville bestraffa en bundsförvandt till Ryssland, Fortens
fiende. Förgäfves erinrade Ryssland, att danska hofvet just
för de svenska oroligheternas skull blifvit befriadt från
utgörande af krig88ubsidierna mot Turkiet. Danmark
öfver-lemnade väl till Österman sin andel i kostnaderna för
opinionens bearbetning enligt den öfverenskomna planen för år
1770, men Ryssland och England hade icke blott betalat sina
andelar för både det förflutna och det löpande året, utan
a.n-vändt betydliga summor dessutom. Då Catharina emellertid
bestämdt fordrade, att Danmark på hvad sätt det sjelft funne
lämpligast, skulle motarbeta konung Gustafs
omstörtnings-planer, beslöt det sig slutligen att utrusta fyra skepp, men
Struensee. vägrade i det längsta att låta Danmarks sändebud
inblanda sig i Sveriges inre strider. Ryssland fruktade, att
royalisterna af denna Danmarks overksamhet skulle
uppmuntras. Det var derföre Österman under sken af omsorg
för Sveriges lugn visade sig beredvillig att gå in på en
composition mellan partierna, genom hvilken dessa skulle
dela magten och de stora riksdagsstriderna sålunda
upphöra T).
Den nye konungen, som vid sin hemkomst såg
omöjligheten att genom ständernas pluralitet något vinna, uttalade
äfven partiernas composition såsom målet för sina sträfvan-
•) Rosencrone, d. 9 No v. 1770. Gustavianska Papperen I. 135.
V) Guldencrone, Stockholm d. 12 April, 24 Maj, 14, 28 Juni,
Scheel, Petersburg d. 15 Mars, d. 12, 16 April, 17 Maj, 7 Juni, 9
Juli 1771. Hest*, Entwurf et cet. 1. 104.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
