Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vets förnämsta kämpar fattade saken lika riktigt och
underblåste på allt sätt osämjan.
Åndtligen fann Österman, att constitutionen lupe desto
större fara ju längre tiden utdrogs. Han beslöt mot slutet
af år 1771 att förskaffa sig pluralitet på riddarhuset, infora
ett tillräckligt antal mössor i rådet samt låta ständerna
åtskiljas. Struensee vidhöll väl sin vägran att gifva
penningar, men ansåg nu rådligt att vid regeringsformens fara låta
Guldencrone samverka med Englands och Rysslands
ministrar. Dessa herrar blefvo då ense om att från
hufvudsta-den och riksdagen aflägsna royalisternas förnämste ledare,
riksrådet Sinclair. I stället för att mot honom gripa till
våld, hvartill Österman *varit benägen, valdes den mildare
utvägen att göra honom till gouverneur i svenska Pommern
och derifrån hemkalla riksrådet Liewen. Genom detta byte
och fem rådsstolars inrymmande åt mössor, hvilket man ville
göra till compositionsvillkor, skulle öfvervigten i senaten
tillfalla nämnda parti. Nu inträffade att vid årsskiftet franske
ambassadeuren Vergennes inställde sin penningutdelning;
mot-ståndarne betänkte sig ej länge, innan de afstodo från att
följa exemplet. Om nemligen hvaije lockelse af detta slag
upphörde för egennyttan, skulle denna endast hos en konung
med Ökad magt hafva att söka sin tillfredsställelse; under
de rådande förhållandena skulle hofgunst och tjenster, öfver
hvilka hattrådet förfogade, draga mängden till det herskande
partiet. Österman och Gooderich bcslöto att i stället begagna
franska corruptionsmedlens uteblifvande till att afgjordt stadga
sitt eget parti. Dock ville man dröja, till dess
konungaförsäkran blifvit antagen, för att åtminstone hafva ståndsstriden
discussions infinies auxquelles chapeaux et bonnets feront chacun
pour l’ordre ou il appartient cause commune et dont le décision
causer» le mécontentement d’un parti ou d’autre dont on pourra
redouter la suite desagréable que le parti mécontent pourroit
prendre l’idée de s’attacher à la cour et d’attendre d’un suveraîn les
bienfaits de ces privilèges dont ils se voyent privés — och d. 22
October 1771: le plan d’opération dans cette affaire doit être
différent de tout autre, comme il s’agit ici non d’une affaire de parti,
mais d’une affaire d’ordre ou tout le monde épouse les intérêts de
la classe ou il appartient Han jemföre detta omdöme med
Gei-jers; Gustavianska Papperen I. sid. 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
