Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delnings förslagen som Saldern ooh hans beskyddare Panin,
gick han beslutsam sin väg fram. Redan dagarne efter prins
Henriks ankomst till Potsdam (d. 18 Febr. 1771)* vidtog
Fredrik ätgerder för att blifva upplyst om inkomsterna af
Ermeland, Culms och Marienburgs districter och Po mm er
el-len. Till Petersburg affärdade han bref på bref för att
meddela Österrikes fasta föresats att bibehålla de alltjerot
utvidgade occupationer, det gjort i södra Pohlen. Han sade
sig minnas, att första underrättelsen om de österrikiska
o£-cupationerna hade hos flera personer i Petersburg väckt den
tanken, att alla Pohlens grannar lika mycket borde utvidga
sig, fastän denna mening haft ännu flera vedersakare. Dessa
hade dock alltid förutsatt, att Österrike förr eller sednare
skulle utrymma de occuperade starostierna. Då emellertid
denna förutsättning vore falsk, såge konung Fredrik till
bibehållande af den jemnvigt med Österrike, hvilken vore
Preussen oumbärlig och Ryssland ingalunda likgiltig, ingen
annan utväg än den, att sjelf tillegna sig ett stycke af
Pohlen, hvars integritet dessutom genom Österrikes steg redan
vore kränkt. Han hade kommit på den ideen, att Ryssland
äfven i Pohlen kunde taga ersättning för sina
krigskostnader, emedan det å ena sidan kunde vara Ryssland likgiltigt
på hvilken sida det toge sin ersättning och å den andra
Pohlen gifvit npphof till turkiska kriget. Österrike, som nu
var vittne till Portens krigsodnglighet, fruktade ej mera dess
magt, men skulle icke fördraga Ryssland i sin närhet. Det
ville derföre ej, att Porten skulle förlora Donaufurstendömcna.
Lättare skulle Ryssland kunna i Pohlen tillfredsställa sina
anspråk. Der skulle Fredrik kunna finna lön för subsidierna
och andra offer, kriget af honom kräft. Sedermera blefve
han vid Ryssland oupplösligt bunden af tacksamhetens band.
Denna ville han redan vid fredsmedlingen ådagalägga. Han
ansvarade för att hela planen Bkulle utan blodsutgjutelse kunna
exequeras. Hofvet i Wien som tagit första steget kunde
minst sätta sig deremot. Redan innan Mars månads utgång
var han färdig att bestämma, hvilka delar af Pohlens område,
som voro honom lägligast. Då svaret dröjde måste Solms
snart (d. 16 Maj) varna det ryska hofvet att icke sätta hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
