Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blef ingen hemlighet att, ilall riksdagskallelse
ute-blifvit, hofpartiet varit betänkt pä våldsamma medel.
Emellertid hade hofvet utan våld uppnått sitt närmaste mål, men
dermed var föga vunnet. De skarpsyntare förutsågo, att
farorna for hofvet vid en ond utgång al riksdagen vida
öf-vervägde vinsten i händelse af en god. De, som nu sågo
sitt välde ifrågasatt, skulle visserligen taga hämnd för
hof-vets ådagalaggda dåliga vilja, ifall de lyckades bibehålla sin
ställning. Redan talades om en ny ed, genom hvilken
konungen borde bekräfta sin betydelselöshet; men kronprinsen
var isynnerhet föremål för mössornas fruktan och hat och
hans arfstätt till thronen påstods måhända blott ega någon
trygghet genom nationens kärlek för hans gemål. Om der-*
emot Frankrike lyckades förhjelpa det hittills undertryckta
partiet till seger, funnes föga sannolikhet, att detta blefve
sina chefers löften till hofvet troget 3).
Knappast hade partiernas inbördes förbittring någonsin
förut varit så högt uppjagad som nu straxt efter
riksdagskallelsens utfärdande. De främmande ministrarne började genast
sina förberedelser för mötet. Frankrike underblåste oron i
Poh-len och hade uppviglat Turkiet till krig för att i södern bereda
Ryssland svårigheter. Man kunde vänta, att det. skulle göra
allt för _ att återtaga sitt inflytande i Sverige, äfven om det
icke, såsom dock tecken antydde, hoppades bringa det svaga
riket i vapen mot kejsarinnan. Frankrike fasthöll dock sin
grundsats att förbinda sig endast med en stärkt konunga-’
magt. Huru mycket ständernas rättigheter skullé
kringskä-ras, var väl aldrig bestämdt stipuleradt. Vigtigast för
Frankrike’ var, ätt de ministeriella målen blefvo laggdä i konun-
*) Juel d. 3 Januari 1769. Cocceji, Stockholm d. 10 Jan. 7
Februari: Ce qui mè fait de la peine, c’est que la cour s’est telle- _
ment compromise qu’il n’y a plus de milieu pour elle et qu’eHe
doit absolument ou gagner beaucoup ou perdre à proportion. La
probabilité entre ces deux evénemens n’est pas même égale. En
se mettant ouvertement à la tête du parti françois elle en court
tous les risques et s’il succombé elle tombera avec lui* Il n’en
est pas de même des avantages quil lui peut procurer; ¡’expérience
a prouvé que rarement il accomplit les esperances flátteñsee qu’il
lui a fait concevoir, lorsque une fois il a le pouvoir en main.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
