Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållande till Frankrike, och sökte till och med öfvertyga
ryska kejsarinnan om Gustafs vänskapliga afsigter J). Han
lät föreskrifva sin minister i Stockholm, Dönhoff, att han
visserligen skulle visa ryske ministern.Österman förtroende,
men gå försigtigt tillväga, enär Österman vore partichef;
han skulle ej deltaga i några ytterligheter eller afgifva
deklarationer mot smärre förändringar i grundlagen 3).
På <ffctta sätt hade konung Gustafs hemfärd blifvit så
fördröjd, att han, sedan ett svenskt linieskepp tagit honom
om bord i Stralsund, ej förr än Pingstaftonen den 20 Maj
i Carlskrona beträdde svensk mark. Derifrån begaf han
sig landvägen till sin hufvudstad, dit han ankom den 6
Juni, icke långt ifrån fyra månader efter faderns död.
För att stå utanför valberedelserna och ej behöfva
com-promettera sig genom ett partis understödjande, hade
konungen dröjt i det längsta.
Så mycket verksammare hade partiernas ledare varit.
Enligt den gällande riksdagsordningen skulle genast efter
en ny konungs thronbestigning ständerna sammankallas.
Riksdagskallelsen, utfärdad dagen efter förre konungens
död, bjöd ständerna att efter den vanliga’kallelsetiden af
4 månader infinna sig i hufvudstaden d. 13 Juni. Tiden
blef således lång nog för beredelser, hvilka också genast
vidtogos. Hattpartiet, af hvars anhängare rådsstolarne
innehades, begagnade, för att vid det stundande riksmötet
bibehålla öfvervigten, alla de fördelar, hvilka inagtens
utöf-vande medför. Redan ilbuden, som förde dödsposten till
landsorten, lära hafva bragt föreskrifter till hattarnes
par-tigängare. Landshöfdingar, magistrater och
häradshövdingar, på hvilka partiet kunde räkna, fingo anvisningar
!) Se Fredriks bref till Behnisch, Potsdam d. 30 April 1771. Gustav.
Papp. I, s. 138. Jfr. dock Scheels br. fr. Petersburg d. 17 Maj
1771: Fredrik hade ej kunnat vinna Gustaf, inen förbindelsen med
Frankrike skulle ej blifva farlig för constitutionen eller Sveriges
grannar. I Petersburg rådde förbittring.
J) Instr. för Dönhoff d. 23 Mars 1771. — Fredrik hade varit rätt
belåten dermed, att Ryssland 1770 ej fått alldeles öfverhand i
Sverige, hvarigenom Frankrikes vänskap skulle blifvit ännu mera
värd: Fredrik till Cocceji d. 12 Jan. 1770.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
