Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtroende återställas”, och till en början de två äldste
ibland dera kallas till två lediga rådsstolar. Då
memorialet, bifallet af adeln, kora till presteståndet d. 26 Juli,
förklarade prosten Wijkman, som antog ståndet gilla syftet,
att premisserna ej hörde till saken, utan föreslog en påskrift
af innehåll, "att de vid sista riksdagen licentierade herrar
riksens råd i anseende till de numera cflFentligen
uppdagade omständigheter återställas uti det dem på ett ömmande
sätt frångångna riksens ständers förtroende”. Oaktadt
Celsius och flera hattar förordade Klingsporrs memorial såsom
mera egnadt att få det framfarna glömdt, så ej allenast
antogs den föreslagna formen för bifallet, utan man beslöt
att genom deputation och icke genom blott påskrift, såsom
adeln gjort, meddela sitt beslut åt de andra stånden, helst
”ständernas beslut om herrar riksens råds licentierande
på det sättet vid sista riksdagen inom de respectiva stånden
kungjordes”. Borgarne hade, innan Klingsporrs memorial
hunnit inkomma, samma dag skyndat att på serskild
motion fatta ett liknande beslut, ” i anseende till de numera
uppdagade offentliga omständigheter”, såsom orden äfven
der föllo! Med detta stånd hade bönderna genast instämt.
— Expeditions-deputationeu uppsatte nu expedition med
Klingsporrs försonliga memorial såsom inledning, men
resolutionen sådan de ofrälse stånden enhälligt antagit den.
Landtmarskalken undertecknade, men de tre ofrälse
talmännen vägrade underskrifva någon expedition, som innehölle
mera än de tre ståndens beslut. Adelsledamöterna vägradg
ändring i en redan antagen och justerad expedition. De
ofrälse stånden blefvo ifriga och sände deputationer till
rid-darhuset med föreställning. Adeln beslöt då gifva vika, för
att ej i en sådan småsak väcka ett ofruktbart split, och
expeditionen afgick till konungen. Då kallelsebrefven
förelädes konungen, vägrade han sin underskrift, emedan
han funne ordalagen sårande för hans faders och hans
egen ära; rådet, som ej kunde förmå konungen att
frångå sin föresats, fastän det förklarade uttrycket vara
utan betydelse, hemställde till ständerna, hvad som vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
